God will have mercy on whom he will have mercy, but this is not about Election to salvation – Rom. 9:15

Rom. 9:15 FOR HE SAITH TO MOSES, I will have mercy on whom I will have mercy, and I will have compassion on whom I will have compassion

This is a very famous and popular verse, and there are some (reformed) christians who translate this verse into ”God says to us all, I will elect whoever I want to salvation…”. Just because God shows mercy to individuals, groups of people and entire nations, it doesn’t mean that they will be saved, and neither does it say anywhere in Romans. 9:15 that God shows mercy unconditionally. Paul is here making a reference to Exodus 33:19 where God is speaking to Moses, so in order to get Paul’s point we should both read both the context in Romans 9 (which is about God’s right to make the offer of salvation also to the gentiles and under the conditions that he himself chooses) as well as checking the passage that Paul is referring to in order to understand his full point.

Ex 33:² (God) And I will send an angel before thee; and I will drive out the Canaanite, the Amorite, and the Hittite, and the Perizzite, the Hivite, and the Jebusite:³ Unto a land flowing with milk and honey: for I will not go up in the midst of thee; for thou art a stiffnecked people: lest I consume thee in the way.⁴ And when the people heard these evil tidings, they mourned: and no man did put on him his ornaments.⁵ For the Lord had said unto Moses, Say unto the children of Israel, Ye are a stiffnecked people: I will come up into the midst of thee in a moment, and consume thee: therefore now put off thy ornaments from thee, that I may know what to do unto thee.—(Mose starts out)¹⁶ For wherein shall it be known here that I and thy people have found grace in thy sight? is it not in that thou goest with us? so shall we be separated, I and thy people, from all the people that are upon the face of the earth.¹⁷ And the Lord said unto Moses, I will do this thing also that thou hast spoken: for thou hast found grace in my sight, and I know thee by name.¹⁸ And he said, I beseech thee, shew me thy glory.¹⁹ And he said, I will make all my goodness pass before thee, and I will proclaim the name of the Lord before thee; and will be gracious to whom I will be gracious, and will shew mercy on whom I will shew mercy.

As we can see, Moses is having a huge problem with the people that he was a leader for, and that’s because they were stiff-necked and rebellious against the God who Moses was a true servant of. Man’s free will is fully displayed in this passage (and throughout the entire Bible) because naturally God doesn’t want people to be disobedient to him and to walk on their own evil ways. The only reason God is threatening to consume them, is due to their sinfulness and stubborn hearts. Moses is pleading with God to show mercy on his people and he is successful because God has indeed seen Moses’ heart and therefore decided to show him grace and listen to his requests. As we can see, the phrase that he ”will shew mercy on whom I will shew mercy” is not in reference to God unconditionally electing people to salvation, and neither can this phrase be understood that way in Romans 9. Moreover, just because God decides to show mercy on a person, it doesn’t mean this person will necessarily be saved because mercy (or kindness or grace) might not even be in relation to the person’s soul. And even if it is in relation to the person’s soul, it doesn’t say ”Once God has shown mercy on a person, this person forever remains in his mercy and is forever saved”. Just like we people can choose to be kind or not to others depending on their actions, so can God.

That people are being stiff-necked in the Bible can be seen here with many examples.

We are told to be merciful as our Father is merciful

If the idea is that God has a certain lucky and elect elite that he has decided to show mercy on while he turns his back on all others, can we act in the same way by showing mercy (being kind) to only SOME? Not according to the Bible that says we are to be good to all. If we show mercy to others, we can be expected to get mercy ourselves, and God expects us to show mercy to others.

Luke:³⁵ But love ye your enemies, and do good, and lend, hoping for nothing again; and your reward shall be great, and ye shall be the children of the Highest: for he is kind unto the unthankful and to the evil.³⁶ Be ye therefore merciful, as your Father also is merciful.

Hosea 4:1 Hear the word of the Lord, ye children of Israel: for the Lord hath a controversy with the inhabitants of the land, because there is no truth, nor mercy, nor knowledge of God in the land.

Hosea 6:6 For I desired mercy, and not sacrifice; and the knowledge of God more than burnt offerings.

Hosea 10:12 Sow to yourselves in righteousness, reap in mercy; break up your fallow ground: for it is time to seek the Lord, till he come and rain righteousness upon you.

Matthew 5:7 Blessed are the merciful: for they shall obtain mercy.

Matthew 9:13 But go ye and learn what that meaneth, I will have mercy, and not sacrifice: for I am not come to call the righteous, but sinners to repentance.

Matthew 23:23 Woe unto you, scribes and Pharisees, hypocrites! for ye pay tithe of mint and anise and cummin, and have omitted the weightier matters of the law, judgment, mercy, and faith: these ought ye to have done, and not to leave the other undone.

1 Timothy 1:13 Who was before a blasphemer, and a persecutor, and injurious: but I obtained mercy, because I did it ignorantly in unbelief.

Ja. 2:¹² So speak ye, and so do, as they that shall be judged by the law of liberty.¹³ For he shall have judgment without mercy, that hath shewed no mercy; and mercy rejoiceth against judgment.¹⁴ What doth it profit, my brethren, though a man say he hath faith, and have not works? can faith save him?

Broader context from Romans 9. Read more about Romans 9 in this article.

Rom. 9:¹⁴ What shall we say then? Is there unrighteousness with God? God forbid.¹⁵ For he saith to Moses, I will have mercy on whom I will have mercy, and I will have compassion on whom I will have compassion.¹⁶ So then it is not of him that willeth, nor of him that runneth, but of God that sheweth mercy.¹⁷ For the scripture saith unto Pharaoh, Even for this same purpose have I raised thee up, that I might shew my power in thee, and that my name might be declared throughout all the earth.¹⁸ Therefore hath he mercy on whom he will have mercy, and whom he will he hardeneth.23And that he might make known the riches of his glory on the vessels of mercy, which he had afore prepared unto glory

Mercy is often in relation to individuals who are being righteous

It makes sense that kind-hearted and obedient people are prone to receive mercy themselves.

Genesis. 19:¹⁸ And Lot said unto them, Oh, not so, my Lord:¹⁹ Behold now, thy servant hath found grace in thy sight, and thou hast magnified thy mercy, which thou hast shewed unto me in saving my life; and I cannot escape to the mountain, lest some evil take me, and I die:

Genesis 24:27 And he said, Blessed be the Lord God of my master Abraham, who hath not left destitute my master of his mercy and his truth: I being in the way, the Lord led me to the house of my master’s brethren.

Genesis 39:21 But the Lord was with Joseph, and shewed him mercy, and gave him favour in the sight of the keeper of the prison.

2 Samuel 22:51 He is the tower of salvation for his king: and sheweth mercy to his anointed, unto David, and to his seed for evermore.

1 Kings 3:6 And Solomon said, Thou hast shewed unto thy servant David my father great mercy, according as he walked before thee in truth, and in righteousness, and in uprightness of heart with thee; and thou hast kept for him this great kindness, that thou hast given him a son to sit on his throne, as it is this day.

Isaiah 14:1 For the Lord will have mercy on Jacob, and will yet choose Israel, and set them in their own land: and the strangers shall be joined with them, and they shall cleave to the house of Jacob.

Conditions that are required for getting mercy, and when God does NOT show mercy

It looks like God is keen to show mercy on people who LOVE HIM AND KEEP HIS COMMANDMENTS. We can see this requirement throughout the below verses.

Ex. 20:⁵ Thou shalt not bow down thyself to them, nor serve them: for I the Lord thy God am a jealous God, visiting the iniquity of the fathers upon the children unto the third and fourth generation of them that hate me;⁶ And shewing mercy unto thousands of them that love me, and keep my commandments.

Deut. 5:⁹ Thou shalt not bow down thyself unto them, nor serve them: for I the Lord thy God am a jealous God, visiting the iniquity of the fathers upon the children unto the third and fourth generation of them that hate me,¹⁰ And shewing mercy unto thousands of them that love me and keep my commandments.

Deut. 7:⁹ Know therefore that the Lord thy God, he is God, the faithful God, which keepeth covenant and mercy with them that love him and keep his commandments to a thousand generations;¹⁰ And repayeth them that hate him to their face, to destroy them: he will not be slack to him that hateth him, he will repay him to his face.¹¹ Thou shalt therefore keep the commandments, and the statutes, and the judgments, which I command thee this day, to do them.¹² Wherefore it shall come to pass, if ye hearken to these judgments, and keep, and do them, that the Lord thy God shall keep unto thee the covenant and the mercy which he sware unto thy fathers 

1 Kings 8:23 And he said, Lord God of Israel, there is no God like thee, in heaven above, or on earth beneath, who keepest covenant and mercy with thy servants that walk before thee with all their heart

2 Chronicles 6:14 And said, O Lord God of Israel, there is no God like thee in the heaven, nor in the earth; which keepest covenant, and shewest mercy unto thy servants, that walk before thee with all their hearts

Nehemiah 1:5 And said, I beseech thee, O Lord God of heaven, the great and terrible God, that keepeth covenant and mercy for them that love him and observe his commandments:

Isaiah 9:¹⁶ For the leaders of this people cause them to err; and they that are led of them are destroyed.¹⁷ Therefore the Lord shall have no joy in their young men, neither shall have mercy on their fatherless and widows: for every one is an hypocrite and an evildoer, and every mouth speaketh folly. For all this his anger is not turned away, but his hand is stretched out still.

Isaiah 27:11 When the boughs thereof are withered, they shall be broken off: the women come, and set them on fire: for it is a people of no understanding: therefore he that made them will not have mercy on them, and he that formed them will shew them no favour.

Isaiah 30:18 And therefore will the Lord wait, that he may be gracious unto you, and therefore will he be exalted, that he may have mercy upon you: for the Lord is a God of judgment: blessed are all they that wait for him.

Isaiah 47:6 I was wroth with my people, I have polluted mine inheritance, and given them into thine hand: thou didst shew them no mercy; upon the ancient hast thou very heavily laid thy yoke.

Isaiah 55:7 Let the wicked forsake his way, and the unrighteous man his thoughts: and let him return unto the Lord, and he will have mercy upon him; and to our God, for he will abundantly pardon.

Daniel 9:4 And I prayed unto the Lord my God, and made my confession, and said, O Lord, the great and dreadful God, keeping the covenant and mercy to them that love him, and to them that keep his commandments;

Hosea 2:4 And I will not have mercy upon her children; for they be the children of whoredoms.

Jonah 2:8 They that observe lying vanities forsake their own mercy.

Luke 1:50 And his mercy is on them that fear him from generation to generation.

Luke 10:²⁹ But he, willing to justify himself, said unto Jesus, And who is my neighbour?³⁰ And Jesus answering said, A certain man went down from Jerusalem to Jericho, and fell among thieves, which stripped him of his raiment, and wounded him, and departed, leaving him half dead.³¹ And by chance there came down a certain priest that way: and when he saw him, he passed by on the other side.³² And likewise a Levite, when he was at the place, came and looked on him, and passed by on the other side.³³ But a certain Samaritan, as he journeyed, came where he was: and when he saw him, he had compassion on him,³⁴ And went to him, and bound up his wounds, pouring in oil and wine, and set him on his own beast, and brought him to an inn, and took care of him.³⁵ And on the morrow when he departed, he took out two pence, and gave them to the host, and said unto him, Take care of him; and whatsoever thou spendest more, when I come again, I will repay thee.³⁶ Which now of these three, thinkest thou, was neighbour unto him that fell among the thieves?³⁷ And he said, He that shewed mercy on him. Then said Jesus unto him, Go, and do thou likewise.

Romans 11:32 For God hath concluded them all in unbelief, that he might have mercy upon all.

Gal. 6 ¹⁵ For in Christ Jesus neither circumcision availeth any thing, nor uncircumcision, but a new creature.¹⁶ And as many as walk according to this rule, peace be on them, and mercy, and upon the Israel of God.

Hebrews 4:16 Let us therefore come boldly unto the throne of grace, that we may obtain mercy, and find grace to help in time of need.

Hebrews 10:28 He that despised Moses’ law died without mercy under two or three witnesses:

Jude 1:21 Keep yourselves in the love of God, looking for the mercy of our Lord Jesus Christ unto eternal life.

Psalms and Proverbs about mercy

In Psalms and Proverbs we can see the conditions for getting mercy, and they are the same as above.

Psalm 32:10 Many sorrows shall be to the wicked: but he that trusteth in the Lord, mercy shall compass him about.

Psalm 33:18 Behold, the eye of the Lord is upon them that fear him, upon them that hope in his mercy;

Psalm 37:21 The wicked borroweth, and payeth not again: but the righteous sheweth mercy, and giveth.

Psalm 62:12 Also unto thee, O Lord, belongeth mercy: for thou renderest to every man according to his work

Psalm 86:5 For thou, Lord, art good, and ready to forgive; and plenteous in mercy unto all them that call upon thee.

Psalm 103:11 For as the heaven is high above the earth, so great is his mercy toward them that fear him.

Psalm 103:17 But the mercy of the Lord is from everlasting to everlasting upon them that fear him, and his righteousness unto children’s children;

Psalm 118:4 Let them now that fear the Lord say, that his mercy endureth for ever.

Psalm 130:7 Let Israel hope in the Lord: for with the Lord there is mercy, and with him is plenteous redemption.

Psalm 147:11 The Lord taketh pleasure in them that fear him, in those that hope in his mercy.

Psalm 145:⁸ The Lord is gracious, and full of compassion; slow to anger, and of great mercy.⁹ The Lord is good to all: and his tender mercies are over all his works.

Proverbs 14:22 Do they not err that devise evil? but mercy and truth shall be to them that devise good.

Proverbs 14:31 He that oppresseth the poor reproacheth his Maker: but he that honoureth him hath mercy on the poor.

Proverbs 16:6 By mercy and truth iniquity is purged: and by the fear of the Lord men depart from evil.

Proverbs 21:21 He that followeth after righteousness and mercy findeth life, righteousness, and honour.

Proverbs 28:13 He that covereth his sins shall not prosper: but whoso confesseth and forsaketh them shall have mercy.

We are not saved because we have always done the right thing, but because we are able to be cleansed in the blood of Jesus upon our repentance and faith in his holy name.

Titus. 3:³ For we ourselves also WERE sometimes foolish, disobedient, deceived, serving divers lusts and pleasures, living in malice and envy, hateful, and hating one another.⁴ But after that the kindness and love of God our Saviour toward man appeared,⁵ Not by works of righteousness which we have done, but according to his mercy he saved us, by the washing of regeneration, and renewing of the Holy Ghost

CALVINISM – the teaching that God is the author of sin and that even babies are sinners

Calvinism makes God to be the author of sin, if the calvinist would like to be consistent with his own doctrines. Some in fact do try to be consistent and claim that the most hideous deeds you could ever think of are still predestined by God because ”nothing happens against the will of God”. To be consistent they must also believe that 1 month old babies can sin, and even unborn babies!

Thanks to Jesse Morell for the below

Calvinism grieves my heart and it disturbs me to see so many Calvinistic posts on Facebook and Calvinistic materials and preachers being so popular in our day. Scriptural problems I have with Calvinism:

1. Calvinism says that God decreed all sin when the Bible says sin breaks the heart of God and wills holiness and obedience from His subjects.

2. Calvinism says that men are under the wrath of God for the sin of Adam when the Bible says that the son does not bear the iniquity of the father and we will all give an account for our own deeds.

3. Calvinism says that man’s free will was lost by Adam’s original sin when the Bible never says this but instead continues to appeal to man’s free moral agency after Adam’s fall.

4. Calvinism says that all men inherit a sinful nature from Adam when the Bible never even says that Adam’s nature was sinful but instead asserts that God forms our nature in the womb.

5. Calvinism says that all events are the eternal will of God when the Bible represents God as grieved, disappointed, and surprised over many events that have occurred.

6. Calvinism says that God has irresistibly decreed all events from eternity past, when the Bible says that God has canceled and reversed some of His own prophecies and teaches that the future is not yet entirely fixed and settled.

7. Calvinism says that God has given man a moral law which He is incapable of keeping when the Bible says that God is just, never allows us to be tempted above our ability, and only obligates us to love Him with all of our ability.

8. Calvinism says that Jesus Christ came and took our punishment when the Bible says that our punishment is eternal hell.

9. Calvinism says that Jesus Christ came and paid our debt when the Bible says that God forgives us our debt.

10. Calvinism says that Jesus Christ took the punishment of our sins when the Bible says that God forgives us our sins.

11. Calvinism says that Jesus Christ came and took the wrath of God when the Bible says that God still has wrath after the atonement, that sinners are not saved from God’s wrath until conversion, that the atonement was instead a justification of His mercy, and that believers who return to their sins return to the wrath of God.

12. Calvinism says that Jesus Christ became sinful and guilty on the cross when the Bible says He died the just for the unjust and offered Himself without spot or blemish to God.

13. Calvinism says that those for whom Christ died can never perish when the Bible warns that those for whom Christ died can perish.

14. Calvinism says that Christ only died for a few elect when the Bible says that Jesus died for the world and all men.

15. Calvinism says that God wants most sinners to remain in their sins and die and go to hell, to somehow glorify His justice, when the Bible says God wants all men to repent and be saved.

16. Calvinism says that men cannot repent and believe when the Bible commands men to repent and believe and blames them if they do not.

17. Calvinism says that men cannot repent and believe because they are born spiritually dead because of Adam when the Bible says that men are dead or alienated from God because of their own trespasses and sins and says the prodigal son was able to return to the father even though he was dead to the father.

18. Calvinism says that God predestined individuals for heaven or hell when the Bible says that God has chosen to offer salvation to the Jews and the Gentiles, grafting in some and cutting off others based upon their faith or unbelief.

19. Calvinism says that God predestined some for Heaven and most for hell according to the pleasure of His will, when the Bible says that God sent Jesus to die for all, commands all men to repent and believe, is drawing all men unto Himself, is not willing that any should perish, and takes no pleasure in the death of the wicked.

20. Calvinism says that the righteousness of Christ is imputed to believers when the Bible says that our faith is imputed as righteousness.

21. Calvinism says that God doesn’t see believers if they sin, but see’s imputed righteousness instead, when the Bible says God is omniscient and nothing is hide from His eyes.

22. Calvinism says that true believers will persevere unto the end when the Bible exhorts believers to persevere, warns of damnation if they do not, and speaks of some who have departed from the faith.

My list can go on and on but these are just some of the major points.

Do read this article how calvinism can creep into our church unnoticed

KUNG SAUL och Gud som ångrade att han valt honom till israels Kung

Kung Saul är en intressant person med tanke på att Gud faktiskt tyckte att det var en dålig idé att överhuvudtaget sätta en kung över Israel på den här tiden, och när han ändå gick med på folkets önskemål om en kung så ångrade han sedan att han valt just Saul.

Det börjar med Samuels söner som var domare och tyvärr vandrade bort från Gud på sina egna själviska vägar genom att ta mutor och förvränga lagen till sina egna fördelar. Det är möjligt att de inledningsvis klarade av sina uppgifter som rekorderliga domare eftersom det står att de ”vek av” från Herrens väg, men helt klart är att de till slut inte lyckades motstå frestelsen att dra nytta av sina maktpositioner. Vissa människor undviker korruption just för att de inte ens har makten att utföra någon form av korruption, men om tillfälle ges så kanske de skulle ta chansen. Samuels söner tog chansen och fortsatte på den vägen när de en gång börjat. Självfallet var det ingenting som Gud såg på med blida ögon, och förmodligen inte heller deras far Samuel när han uppmärksammade oegentligheterna. Samuel hade gett domaruppdragen till sina söner när han själv blev för gammal för att klara det.

1 Sam. 8:1 När Samuel blev gammal satte han sina söner till domare över Israel.² Hans förstfödde hette Joel och hans andre son Abia. De var domare i Beer-Sheba. ³ Men hans söner vandrade inte på hans väg utan vek av från den och sökte orätt vinning. De tog mutor och förvrängde lagen.

Folket krävde då en KUNG i stället. Samuel trivdes förmodligen inte alls med situationen gällande hans korrumperade söner men han tyckte ändå av många skäl (som framkommer i 1 Sam. 8: 10-17) att det var en dålig idé att lösa problemet genom att sätta en kung över Israel. Ett alternativ skulle ju kunna vara att försöka få sönerna att ändra sig eller att använda sig av andra domare. Framför allt skulle man kunna be GUD om hjälp. Samuel bad hur som helst till Herren som menade att folket faktiskt förkastade honom (Gud) genom detta önskemål om en kung, och att de ALLTID betett sig på detta avoga sätt. Självfallet är det alltid emot Guds vilja när folk förkastar och överger honom, och saker och ting sker inte alltid på det sättet som Gud önskar. Gud rådde dock Samuel att lyssna på folket i det här fallet, trots att det var ett riktigt uselt förslag som de framfört. Men han ville samtidigt att Samuel noga skulle se till att varna dem för vad slags framtid de hade att förvänta sig med en kung över sig, och det var alls inga sötebrödsdagar som Gud menade att de skulle få – utan den raka motsatsen (1 Sam. 8:10-17.) Det är ett bra exempel på att Gud ibland agerar beroende på hur människorna agerar, men människorna måste ta konsekvenserna för sina egna önskemål och handlingar.

⁴ Då samlades alla de äldste i Israel och kom till Samuel i Rama ⁵ och sade till honom: ”Du är gammal och dina söner vandrar inte på dina vägar. Sätt nu en kung över oss till att styra över oss, så som alla folk har.” ⁶ Det var i Samuels ögon ett dåligt förslag när de sade: ”Ge oss en kung till att styra över oss.” Och Samuel bad till Herren. ⁷ Då sade Herren till Samuel: ”Lyssna till folket i allt de säger till dig. Ty det är inte dig de har förkastat, utan det är mig de har förkastat, så att jag inte skall vara kung över dem. ⁸ Så har de alltid gjort, från den dag då jag förde dem upp ur Egypten ända till denna dag. De har övergivit mig och tjänat andra gudar och så gör de också mot dig.⁹ Men lyssna nu till deras ord. Du skall allvarligt varna dem och förklara för dem vilka rättigheter den kung får som kommer att regera över dem.”

Samuel läser upp de många och långa varningarna om hur livet med en kung skulle bli och avslutar med ”När ni då ropar på hjälp på grund av er kung som ni har valt åt er, då skall Herren inte svara er”. Trots det insisterade folket på att få en kung.

¹⁹ Men folket vägrade att lyssna till Samuels ord och sade: ”Nej, en kung måste vi ha över oss. ²⁰ Också vi vill bli som alla andra folk. Vår kung skall döma oss. Han skall dra ut framför oss och föra våra krig.” ²¹ När Samuel hörde allt detta som folket sade, framförde han det till Herren. ²² Då sade Herren till Samuel: ”Lyssna till deras ord och sätt en kung över dem.” Och Samuel sade till Israels män: ”Gå hem, var och en till sin stad.”

Därför valde Gud en kung åt Israel efter deras egna önskemål, och självfallet valde han en bra kandidat med god kvalitet efter sitt eget hjärta! (Läs mer…)

1 Sam. 9:1 I Benjamin levde en man som hette Kish, son till Abiel, son till Seror, son till Bekorat, son till Afia, son till en benjaminit. Han var en mäktig man. ² Han hade en son som hette Saul, en ståtlig ung man. Ingen bland Israels barn var vackrare än han. Han var huvudet högre än allt folket.

Gud såg till att Saul fick ett möte med profeten Samuel, och han lovade att Saul skulle bli den man som räddade Israel från filistéernas hand.

1 Sam. 9:¹⁵ Dagen innan Saul kom, hade Herren uppenbarat för Samuel och sagt: ¹⁶ ”I morgon vid den här tiden skall jag sända till dig en man från Benjamins land, och honom skall du smörja till furste för mitt folk Israel. Han skall rädda mitt folk från fili steernas hand. Ty jag har sett till mitt folk, eftersom deras rop har kommit till mig.”¹⁷ När Samuel fick se Saul, sade Herren till honom: ”Se, där är den man som jag talade till dig om: Han skall styra mitt folk.”

1 Sam. 10:10 Samuel tog sin oljeflaska och göt olja på Sauls huvud, kysste honom och sade: ”Se, Herren har smort dig till furste över sin arvedel.

Samuel profeterade över Saul och berättade att Herrens Ande skulle falla över honom, vilket är just vad som skedde.

1 Sam. 10: ⁶ Herrens Ande skall komma över dig, och du skall profetera med dem och bli förvandlad till en annan människa. ⁷ När du ser att dessa tecken inträffar, gör då vad du finner lämpligt att göra, ty Gud är med dig. ⁸ Och du skall gå före mig till Gilgal. Se, jag skall komma ner till dig för att offra brännoffer och gemenskapsoffer. Du skall vänta i sju dagar, till dess jag kommer till dig och meddelar vad du skall göra.”⁹ När Saul vände sig om för att gå ifrån Samuel, förvandlade Gud hans hjärta. Alla dessa tecken inträffade samma dag. ¹⁰ När de kom till Gibea kom en skara profeter emot honom. Då föll Guds Ande över honom, och han profeterade mitt ibland dem.

Gud gav dem en kung som så här långt var lydig och gudfruktig, men Gud ville fortfarande att det skulle vara känt att folket faktiskt förkastat Gud.

1 Sam. 10:¹⁷ Samuel kallade samman folket till Herren i Mispa. ¹⁸ Han sade till Israels barn: ”Så säger Herren, Israels Gud: Jag förde Israel upp ur Egypten, och jag befriade er från egyptierna och från alla andra kungadömen som förtryckte er.¹⁹ Men i dag har ni förkastat er Gud, som räddade er ur alla era olyckor och svårigheter, och ni har sagt till honom: Sätt en kung över oss. Så träd nu fram inför Herren efter era stammar och era släkter.”—²⁴ Samuel sade till allt folket: ”Här ser ni den som Herren har utvalt. Det finns ingen som han bland allt folket.” Då jublade alla och ropade: ”Leve konungen!”

Gud gav via Samuel folket ett VAL att lyda honom(Gud) eller inte, och berättade vilka konsekvenserna skulle bli beroende på vilket väg de valde:

1 Sam. 11:¹² Men när ni såg Nahas, ammoniternas kung, komma emot er, sade ni till mig: Nej, en kung måste regera över oss. Och ändå är det Herren, er Gud, som är er konung.¹³ Se, här är nu den kung som ni har valt, som ni bad om. Se, Herren har satt en kung över er. ¹⁴ Om ni fruktar Herren och tjänar honom och hör hans röst och inte är upproriska mot Herrens befallning, då skall både ni och den kung som regerar över er följa Herren, er Gud. ¹⁵ Men om ni inte hör Herrens röst utan är upproriska mot Herrens befallning, då skall Herrens hand vara mot er liksom mot era fäder.

1 Sam. 11:²⁴ Se bara till att ni fruktar Herren och tjänar honom troget av hela ert hjärta. Ty se, han har gjort stora ting med er. ²⁵ Men om ni gör det som är ont, skall både ni och er kung förgås.”

Lydnad är bättre än offer, men tyvärr valde Saul det sistnämnda. Saul valdes som kung eftersom Gud ville ha en man till den uppgiften efter sitt hjärta. Ändå valde Saul till slut att gå sin egen väg.

1 Sam. 13:¹³ Samuel sade: ”Du har handlat dåraktigt. Du har inte hållit det bud Herren, din Gud, har gett dig. Om du hade gjort det, skulle Herren ha befäst ditt kungadöme över Israel för all framtid. ¹⁴ Men nu skall ditt kungadöme inte bestå. Herren har sökt sig en man EFTER SITT HJÄRTA, och honom har han utsett till furste över sitt folk. Men du har inte hållit vad Herren befallt dig.”

Gud ångrade till slut att han överhuvudtaget valt Saul som kung, eftersom Saul blivit motsträvig och upprorisk.

1 Sam. 15:¹⁰ Då kom Herrens ord till Samuel: ¹¹ ”Jag ångrar att jag har gjort Saul till kung, ty han har vänt sig från mig och inte utfört mina befallningar.” Det bedrövade Samuel och han ropade till Herren hela den natten.

1 Sam. 15:¹⁸ Herren sände i väg dig och sade: Gå och förgör dessa syndare, amalekiterna, och strid mot dem, till dess du har gjort slut på dem. ¹⁹ Varför har du då inte hört Herrens röst utan kastat dig över bytet och gjort det som är ont i Herrens ögon?”— ²¹ Men folket tog av bytet får och nötboskap, det bästa av det som skulle ges till spillo, för att offra det åt Herren, din Gud, i Gilgal.” ²² Då sade Samuel: ”Har Herren samma glädje i brännoffer och slaktoffer som att man hör Herrens röst? Se, lydnad är bättre än offer och hörsamhet bättre än det feta av baggar. ²³ Ty upproriskhet är trolldomssynd och trots är synd och avguderi. Eftersom du har förkastat Herrens ord, har han också förkastat dig, så att du inte längre får vara kung.”²⁴ Saul sade till Samuel: ”Jag har syndat genom att inte lyda Herrens befallning och dina ord. Jag fruktade för folket och lyssnade till dem. ²⁵ Men förlåt mig nu min synd och vänd tillbaka med mig, så att jag får tillbe Herren.”²⁶ Samuel sade till Saul: ”Jag vill inte vända tillbaka med dig, för du har förkastat Herrens ord, och Herren har också förkastat dig, så att du inte längre kan vara kung över Israel.”

Gud kan absolut ändra sina beslut (varför skulle vi annars be om vi inte kunde påverka), men sen finns det löften och beslut som Gud aldrig ångrar eller ruckar på, och han ändrar aldrig sin karaktär eller gudom. Gud håller sig till sina villkor om han valt att sätta några, och har han bestämt sig för en plan så håller han sig till den.

²⁸ Samuel sade till honom: ” Herren har i dag ryckt Israels kungarike från dig och gett det åt en annan, som är bättre än du.²⁹ Och den Härlige i Israel ljuger inte och ångrar sig inte. Ty han är inte en människa, så att han skulle kunna ångra sig.”

³⁵ Samuel ville inte mer se Saul, så länge han levde, ty Samuel sörjde över Saul. Och Herren ångrade att han hade gjort Saul till kung över Israel.

Kung Saul hade först Herrens Ande, men nu fick han – pga sin hårda attityd – en ond ande från Gud. (Eller Gud tillät en ond ande att plåga Saul, vilket utmynnar i samma sak.)

1 Sam. 16:1 16 Herren sade till Samuel: ”Hur länge tänker du sörja över Saul? Jag har ju förkastat honom, så att han inte kan vara kung över Israel. Fyll ditt horn med olja och ge dig av. Jag skall sända dig till betlehemiten Isai, ty en av hans söner har jag utsett åt mig till kung.”—¹⁴ Men Herrens Ande vek från Saul och en ond ande från Herren plågade honom. ¹⁵ Sauls tjänare sade till honom: ”Eftersom en ond ande från Gud plågar dig, ¹⁶ borde du, vår herre, säga till dina tjänare som står inför dig att de söker upp en man som är skicklig att spela harpa. När den onde anden från Gud kommer över dig, skall han spela och så skall det bli bättre med dig.” 

Om nu någon vill försöka påstå att det var Samuel som påstod att Gud ångrat sig vad gäller Saul och inte Gud själv, så fungerar inte den teorin eftersom vi kan dels se Guds egna ord om saken här ovan, och dessutom talade Samuel alltid Herrens ord när han profeterade:

1 Sam. 3:¹⁹ Och Samuel växte upp, och Herren var med honom och han lät ingenting av allt vad han sagt falla till marken. ²⁰ Hela Israel, från Dan ända till Beer-Sheba, förstod att Samuel var betrodd att vara en Herrens profet. ²¹ Och Herren fortsatte att visa sig i Silo, ty Herren uppenbarade sig för Samuel i Silo genom Herrens ord.

Andra intressanta verser som visar Guds förhoppningar och  grusade planer, liksom människor som måste ta konsekvenserna för sina egna dåliga val.

Hes. 22:⁴ Genom det blod du har utgjutit har du dragit på dig skuld, och genom de avgudar du har gjort har du orenat dig. Så har du påskyndat dina dagars slut och nu kommit till slutet av dina år. Därför skall jag låta dig bli till hån för hednafolken och till åtlöje för alla länder.—⁶ Se, var och en av furstarna i Israel har använt sin makt för att utgjuta blod.—-⁷ Hos dig föraktar man sin far och mor, och mot främlingen utövar man våld. Den faderlöse och änkan förtrycker man. ⁸ Mina heliga ting föraktar du, och mina sabbater vanhelgar du. ⁹ Falska angivare finns hos dig, villiga att utgjuta blod. På bergen håller man offermåltider, och man bedriver skamliga ting hos dig. — ¹¹ Man bedriver avskyvärda ting med sin nästas hustru, och man orenar sin sonhustru. Andra kränker sin syster, sin fars dotter.¹² För mutor är man hos dig beredd att utgjuta blod. Du ockrar och tar oskälig ränta och plundrar din nästa med våld, och du glömmer mig, säger Herren, Herren.¹³ Men se, jag slår ihop mina händer i vrede över den orätta vinning du håller på med och över de blodsdåd som sker hos dig.—²⁶ Prästerna kränker min lag och vanhelgar mina heliga ting. De skiljer inte mellan heligt och oheligt och undervisar inte om skillnaden mellan rent och orent. De blundar för mina sabbater, och så blir jag vanhelgad mitt ibland dem.— ²⁸ De profeter de har tjänar dem som vitkalkare. De skådar åt dem falska profetsyner och spår åt dem lögnaktiga spådomar. De säger: Så säger Herren,Herren, fastän Herren inte har talat.—³⁰ JAG SÖKTE bland dem efter någon som skulle bygga en mur och ställa sig i gapet inför mig till försvar för landet så att jag inte skulle fördärva det. MEN JAG FANN INGEN. ³¹ Därför utgjuter jag min vrede över dem och gör slut på dem med min förbittrings eld. Deras gärningar skall jag låta komma över deras huvuden, säger Herren, Herren.”

Hes. 18:¹⁴ Men om han får en son som ser alla de synder hans far begår, och fast han ser dem inte handlar på samma sätt: — ¹⁷ han förgriper sig inte på den behövande, ockrar inte och tar inte oskälig ränta utan lever efter mina föreskrifter och vandrar efter mina stadgar – då skall han inte dö genom sin fars missgärning utan skall förvisso få leva. ¹⁸ Hans far däremot, som begick våldsgärningar och rövade från sin broder och gjorde sådant bland sina släktingar som inte var gott, se, han skall dö i sin missgärning.¹⁹ Men ni frågar: ”Varför skall inte sonen bära på sin fars missgärning?” Sonen har gjort det som är rätt och rättfärdigt. Han har hållit alla mina stadgar och följt dem, och därför skall han förvisso få leva. ²⁰ Den som syndar skall dö. En son skall inte bära sin fars missgärning, och en far skall inte bära sin sons missgärning. Den rättfärdiges rättfärdighet skall vara hans egen, och den ogudaktiges ogudaktighet skall vara hans egen.

How calvinism can cleverly creep in to YOUR church unnoticed (Jude:4)

If you were a pastor for a church and some guy asked you:

I would like to teach your Sunday school kids that Jesus only died for a few people and not the whole world, that God doesn’t want all to be saved, that man doesn’t have free will, that whatsoever comes to pass is predestined by God no matter how evil it is, that nothing happens against the will of God, that he is the one who makes us sin through our sinful natures and that even abortions happen according to the will of God. Would that be ok with you?

Would you say yes? I don’t believe you would accept even if you were a pastor for a reformed church, because this guy expresses himself in a way that is much too straightforward and he doesn’t leave anything to be read in between the lines being so upfront with his belief. He spells out his doctrines too strongly – even if what he says actually lines up with calvinism (TULIP) perfectly. Now, not all calvinists aspire to be consistent with their own teachings and that’s why they often express themselves as though they were freewillers. Instead of taking their doctrines to their logical conclusions (if nothing happens against the will of God then also sin must be according to the will of God) they prefer to settle with vague ”mysteries”.

In order to present calvinism in a more appealing way he would have to be much more careful with his expressions/terms and focus on the good things about God, such as him electing people to salvation (but being careful with confessions that God also sends people to hell even though they have no choice but to be the wicked people that their God always wanted them to be). In a Church he would have to mix in lots of self evident truth that he knows that most christians can agree on, and to generally act and speak in such a way that his listeners can feel confidence in him and what he is about to teach them. Instead of using terms that sound calvinistic he would instead rephrase himself, and he would highlight certain popular verses (among calvinists) without covering the context and ask the students leading questions.  

I’m not saying calvinists generally stand up in church and openly promote sin, BUT unfortunately calvinism in itself is a very sin-condoning system. If a person starts to believe that he is born with a sinful nature that makes him sin by necessity, and that he is once saved always saved so occasional sins are not an obstacle for eternal life, and that God has actually selected whom to save already from when the world began, then it’s a risk this person will easier fall for temptations. He really doesn’t have much to lose if his soul is never at stake. Be careful! The Bible warns about men who sneak into our churches and homes and who change the grace of God to a license to sin! These dangerous men will NOT say ”Go and sin all you want because God doesn’t care”, but they will express themselves in a much more sophisticated way. Be on your guard for what you hear in between the lines because THAT is their real message!

Jude:⁴ For certain men have crept in unnoticed, who long ago were marked out for this condemnation, ungodly men, who turn the grace of our God into lewdness and deny the only Lord God and our Lord Jesus Christ. (NKJV)

I love calvinists enough to warn them about false doctrines and that they are deceived!

Interestingly Jude is telling us in the verse before that we should ”earnestly contend for the faith which was once delivered unto the saints”. So if Jude is exhorting us that we should believe the doctrines that were once delivered to the first saints, what exactly did the saints believe and teach? We know this from the Bible of course where the first saints and eye witnesses wrote down their stories, but some of them also had disciples (also saints) who naturally kept on teaching what they had been taught from the disciples of Jesus – who they had the privilege to know and be taught by. The apostle John is a good example of a disciple of Jesus who had his own disciples (like Polycarp), and John reached an old age. The first disciples were considered our ”church fathers” and it’s interesting that NONE of them taught anything remotely close to Calvinism the first 300+ years AD. The only ones who taught such doctrines were the gnostics and they were considered heretics. But today gnosticism is crept into our midst unnoticed!

Jude³ Beloved, when I gave all diligence to write unto you of the common salvation, it was needful for me to write unto you, and exhort you that ye should earnestly contend for the faith which was once delivered unto the saints.

If someone admits that he must ”cleverly” avoid certain terms in a Sunday school class in order to teach kids the real meaning of God’s sovereignty (the way calvinists understand this term), doesn’t this suggest this person is sneaking his preferred doctrines into church? Here is what a calvinist with the user name ”Blainemonster” wrote in a christian forum, and you can find the whole story in this blog article. When he wrote his post, he probably didn’t realize exactly how much he would upset christians (christians who believe in free will perhaps I should add) and particularly those who belong to an Assembly of God church and who realize that their children risk to be deceived in their own Church. One must wonder if his motive isn’t simply to spread calvinism since he admits that he must cleverly hide his convictions. Someone (or more) made a polite response to his post but the moderator chose not to add it. Instead the moderator defends this calvinist vehemently (and Blainemonster is prevented to defend himself which would be a more honest approach) at the same time as he also judges all those who feel that his behavior was inappropriate in a Church.

”Just yesterday I was teaching (in my A/G church) my high school class the Scriptural truths about God’s sovereignty in salvation. I cleverly did not use the terms “unconditional election” or “Calvinism.” I simply explained what the Bible clearly teaches in, i.e., Ephesians 1 and Romans 8. The kids came up with some good questions, and what I noticed was that we (humans) desperately want to be able to explain everything.

A couple of the students hypothesized that, regarding foreknowledge, it was just that since God knows everything, he already knew who would choose him – that same ol’ saw. I explained that first of all, that that is NOT what “foreknow” means, and then helped them to see that if it were true, then God is essentially bound by our decisions.

We went on from there to talk very briefly about the mysteries of God. At any rate, it was a fun exercise, and what you’ve posted today is just exactly where we were yesterday. I love these bits especially:“The issue of human freedom and unconditional election is in the same apophatic domain. We can’t make sense out of them and once we do, we have entered into error.”

Wouldn’t parents who attend an Assembly of God church (a Church which is NOT based on calvinism), and who send their kids off to a Sunday school, like to know what the Sunday school teacher is really teaching their kids? I would be mightily upset if it happened to me! If I went to a Church based on calvinism on the other hand, then such doctrines would come as no surprise to me.

Yes, It is wrong for a Christian minister to hide his true convictions on important theological matters. It is even more wrong for him to hide those convictions in order to provide cover while subversively introducing them in a setting where they are not welcome.

I realize how easy calvinism can creep into Churches and homes here in Sweden despite that calvinism has never been popular here before. Young people might attend reformed Bible schools in the US and bring home false teachings which they continue to spread to others, and people who own websites and Blogs interpret video clips from Paul Washer, Mark Driscoll, John Piper and other calvinists and introduce more and more Swedes to calvinism. Of course, it’s a huge risk that those who listen are not aware of that the preachers are calvinists in the first place (and they are never introduced as such) but once some listeners are caught on the hook you can slowly but successfully draw the whole fish line into the boat and catch yet another person into the net of calvinism.

Jesus did not die only for PAUL but for the WORLD, despite Gal. 2:20

Reformed believers (like calvinists) spread the false claim around the real world, and the internet world, that Jesus died only for a few people – namely the elect – and that no others have a chance to be saved since Jesus chose not to die for them. This is one of the most heretical and demeaning things you could ever say about our Lord and I don’t think he is too pleased about first dying a horrendous death on the cross to enable the entire world to be saved (whosoever wills), only to hear false preachers claiming he did not do this after all! How clever Satan is to use false preachers to turn the clear word of God totally upside down and by doing so deceive even more people who continue to spread this totally unbiblical tale. Let’s stay corrected by Scripture and avoid turning Scripture into philosophy. That’s what the early church fathers did the first 300 years AD and NONE (zero %) taught that Jesus only died for a few lucky people. If you know someone claiming to be a calvinist then you also know that he believes in TULIP, and L in TULIP means ”Limited Atonement”. This is the idea that Jesus only died for a few people. Now, calvinists might not be consistent with their own teachings (no calvinist is)

Reformers might use the argument that Jesus died for his SHEEP (John 10:11) as support for that he died only for his elect, but using that logic we could just as well suggest that Jesus died only for PAUL since Paul says:

Gal. 2:²⁰ I am crucified with Christ: nevertheless I live; yet not I, but Christ liveth in me: and the life which I now live in the flesh I live by the faith of the Son of God, who loved ME, AND GAVE HIMSELF FOR ME.

He died for ALL (1 Tim. 2:6).
He died for ALL MEN (Rom. 5:18; 1 Tim. 4:10).
He died for US ALL, for ALL OF US (Isa. 53:6).
He died for the UNGODLY (Rom. 5:6).
He died for CHRIST-DENIERS (2 Peter 2:1).
He died for SINNERS (Rom. 5:8).
He died for EVERY MAN (Heb. 2:9).
He died for MANY (Matthew 20:28).
He died for the WORLD (John 6:33,51; John 1:29 and John 3:16).
He died for the WHOLE WORLD (1 John 2:2).
He died for the WHOLE NATION of Israel (John 11:50-51).
He died for the CHURCH (Eph. 5:25).
He died for His SHEEP (John 10:11).
He died for ME (Gal. 2:20)

Here is a SATIRE by Kevin Jackson ”Sola Paul”

(Disclaimer: the following is an attempt at satire on the issue of the universality of the atonement)

In this post we will take look at the extent of the atonement. By using proper exegesis of scripture it can be proven with certainty that Jesus died to effectually secure salvation for Paul of Tarsus. And for Paul alone.

First, let’s take a look at Galatians 2:20. This is the most important verse in the Bible, because it explicitly states the extent of the atonement (bold mine): ”I have been crucified with Christ and I no longer live, but Christ lives in me. The life I live in the body, I live by faith in the Son of God, who loved me and gave himself for me.”

This verse is key. It indisputably proves that Jesus loved and gave himself only for Paul. It’s worth noting that some theologians have used other passages in a vain attempt to apply the atonement to others for whom it was not intended. These heretics fail to make an important distinction. Ambiguous verses should always be interpreted in the light of more explicit verses. Galatians 2:20 very clearly limits the scope of the atonement to Paul, and Paul alone. Other less clear passages should be interpreted accordingly.

If Galatians 2:20 was the only verse that dealt with the extent of the atonement, the heretics might have a point. Fortunately it is not. Let’s take a look at some other clear passages. In Matthew 18:12 we learn that the shepherd only wanted to save one sheep. In fact he abandoned 99 sheep to save the one (bold mine): ”What do you think? If a man owns a hundred sheep, and one of them wanders away, will he not leave the ninety-nine on the hillsand go to look for the one that wandered off?”

This passage is so clear. It proves beyond the shadow of a doubt that the shepherd found and saved only one sheep (Paul). The shepherd left the 99 other sheep on the hills. By doing this the shepherd maximized his glory. Moreover, he increased the appreciation and adoration of Paul, whom was effectually retrieved. If other sheep could have been retrieved, it would have diluted the value of the shepherd’s act.

The same parable is presented in Luke 15:4-6 (bold mine): ”Suppose one of you has a hundred sheep and loses one of them. Does he not leave the ninety-nine in the open country and go after the lost sheep until he finds it? And when he finds it, he joyfully puts it on his shoulders and goes home. Then he calls his friends and neighbors together and says, ‘Rejoice with me; I have found my lost sheep.’”

One again, we see the shepherd saving only one sheep. He leaves the reprobate sheep in open country, puts the one sheep on his shoulders, and goes home.

Theologian James White gives additional insight on the use of the word sheep (bold mine): ”The good Shepherd lays down His life in behalf of the sheep. Are all men the sheep of Christ? Certainly not…”

Before commenting on this quote, it is necessary to exegete White’s use of the term ”sheep”. To the non-educated it may appear that he is using the word ”sheep” to refer to more than one person. This is not the case. In English the word ”sheep” can be singular or it can be plural. Here are some examples:

Singular example: Look! there is one sheep over there!
Plural example: Look! There are a boat load of sheep over there! We must be in New Zealand!

Non-English scholars do not often note this subtle distinction in the usage of the word ”sheep”. Nor do the misguided plural atonement heretics who resort to man centered thinking instead of exegesis. White’s context is plain. When he uses the phrases ”the sheep” and ”the sheep of Christ”, he is referring to only one sheep. Not once does White say ”boat load of sheep”, nor does he refer to New Zealand. He says only ”the sheep” (which of course we know is Paul).

Now let’s get back to God’s word. Another important passage to look at is Acts 9:3-7 (The Damascus Road story). In it we see with crystal clarity that Jesus chose only Paul: (bold mine) Now as he went on his way, he approached Damascus, and suddenly a light from heaven flashed around him. And falling to the ground he heard a voice saying to him, ”Saul, Saul, why are you persecuting me?”….the men who were traveling with him stood speechless, hearing the voice but seeing no one.

This passage indicates that only Paul heard Jesus’ voice and saw a light from heaven. The men with Paul heard the voice but did not see the light. The light was not for them, it was only for Paul. This proves that Paul’s fellow travelers were reprobate. Of course they would be, they were not Paul.

Philosophical Arguments on the Atonement for Paul:
There are only three philosophical arguments to be considered.
1) The atonement was for everyone
2) The atonement was for no one.
3) The atonement was for Paul.

We know that 1 is false, that is universalism. We know that 2 is false because Paul was saved. Option 3 is all we have left. The atonement was for Paul.

Common objections to Atonement for Paul:
Q: What about the many passages that speak about ”the world”? Isn’t the world more than Paul?
A: In light of the explicit context of Galatians 2:20, it is clear that the ambiguous passages that refer to ”world” are more accurately translated as ”the world of the one elect person whose name is Paul”. Remember, ambiguous passages should always be interpreted in the context of explicit ones.

Q: But doesn’t Romans 1:16 state salvation is for both Greek and Jew? How can this be the one person Paul?
A: Quit imposing your own biased interpretation on the word. Read scripture and let it speak for itself. Paul easily answers this objection in 1 Corinthians 9:20-21 ”To the Jews I became like a Jew…To those not having the law I became like one not having the law…” You see, Paul is both Jew and Greek. Romans 1:16 refers only to Paul.

Q: What about Mary, Jesus’ mother? She wasn’t Paul and yet the Bible says she was blessed.
A: What are you, some kind of closet Catholic? Your line of thinking always leads back to Rome.

Q: This whole system is not fair. If only Paul is saved, what about everyone else who perishes? This is a bum deal for everyone except Paul.
A: Paul anticipates your objection and addresses it in Romans 9:20 ”Who are you oh man to talk back to God?.” In other words this may seem unfair from your fallen human view, but it is God’s sovereign choice to individually and effectually save Paul and Paul alone. This gives God more glory, and makes Paul’s salvation more valuable. Don’t talk back to God.

Q: I’m not talking back to God, I’m saying that your system distorts the character of God.
A: You have an odd concept of fairness. Only one person usually wins the lottery too, but you don’t complain about that do you? Sometimes no one wins the lottery and this makes the jackpot even bigger. If everyone won the lottery it wouldn’t do anyone any good. For example if the jackpot was $1 million and 10 billion people won it, they would each only get 0.01 cents. What a ripoff! The same concept applies to salvation for Paul. He hit the jackpot.

Q: But wasn’t it a waste of Jesus blood to apply it only to Paul when it could have covered more?
A: Not at all, this was planned by divine decree before the creation of the world. Jesus blood was only intended for Paul, and it effectually secured Paul’s salvation. The atonement did not make salvation merely possible for Paul, it secured it.

Q: I don’t find this doctrine very motivating to preach the Gospel.
A: That is a straw man. Paul believed this and was very motivated. Besides, scripture commands us to preach the Gospel.

In conclusion, the extent of the atonement is very clear. Jesus’ death was for Paul, and Paul alone. We all need to throw aside our traditional biases and read scripture in the context that it was intended. Case closed.

Vem gör människan stum, döv, seende eller blind? Herren? (2 Mose. 4:11)

Låt oss läsa 2 Mos. 4:11 i sitt sammanhang för att undvika missförstånd. Ovan vers handlar om Mose som argumenterar med Gud att han (Mose) inte skulle vara lämplig som Israels ledare pga sin tröga tunga – eller ska vi kalla det blyghet?

2 Mos. 4:⁶ Herren sade ytterligare till honom: ”Stick in handen i barmen!” Han gjorde så, och när han drog ut handen, se, då var den vit som snö av spetälska.⁷ Sedan sade Gud: ”Stick tillbaka handen i barmen!” Mose gjorde så, och när han drog ut den igen, se, då var den på nytt som hans övriga kropp. ⁸ Och Herren sade: ”Om de inte tror dig eller ger akt på det första tecknet, så måste de tro på det andra tecknet. ⁹ Men om de inte ens tror på dessa två tecken eller lyssnar till dina ord, tag då av Nilens vatten och häll ut det på torra marken. Vattnet som du tagit ur floden skall då förvandlas till blod på torra marken.”

Gud ämnar alltså att ge Mose ett ganska bra äss i ärmen genom att möjliggöra att MIRAKEL ska kunna ske från hans (Moses) händer! Gud visade även prov på dessa mirakel för att verkligen få Mose att förstå att det fungerar i verkligheten och inte bara är en skrivbordsprodukt. Det intressanta är att Gud uttrycker sig som att utgången för hur människor kommer att tolka dessa mirakel är oviss och det verkar inte som han själv ens är säker på den exakta utgången eftersom han säger ”Om de inte tror dig eller ger akt på det första tecknet—”, ”Men om de inte ens tror på dessa två tecken...”. Det finns alltså ett par olika alternativ som skulle kunna vara möjliga och Gud säger inte åt Mose just i det här stadiet exakt vad som kommer att ske. (Vid många andra tillfällen så säger Gud med exakthet vad som kommer att ske i framtiden.) Gud undervisar Mose även om ytterligare mirakel som kan utföras för att försöka övertala människorna. Då invänder Mose:

¹⁰ —”Men Herre, jag är ingen talför man. Jag har inte varit det tidigare, och jag är det inte heller nu sedan du har talat till din tjänare. Jag är trög att tala och har en trög tunga.” 

Som svar använder Gud då Moses egna exempel – trög att tala och med en trög tunga – tillbaka till honom själv. På svenska låter det som att Gud är den som med flit gör en människa stum eller döv. Läser vi texten på engelska är poängen i stället att Gud gör alla människor – inklusive de människor som är döva och stumma. Inte att han avsiktligt GÖR dem döva eller stumma.

¹¹ Herren sade till honom: ”Vem har givit människan munnen och vem gör henne stum eller döv, seende eller blind? Är det inte jag, Herren? ¹² Gå nu! Jag skall vara med din mun och lära dig vad du skall säga.” 

¹¹ And the Lord said unto him, Who hath made man’s mouth? or who maketh the dumb, or deaf, or the seeing, or the blind? have not I the Lord? (KJV)

Eftersom det inte kan vara en individs fel att bli född döv eller stum, och ingen annan individs fel heller för den delen, så måste det faktum att människor KAN födas med dessa handikapp härledas till Gud själv. Därmed inte sagt att Gud VILL att människor ska födas på det sättet. Han är bara orsaken till att världen är uppbyggd som den är och att risken för sjukdomar finns i en fallen värld. Gud ville heller inte att världen skulle vara fallen, och inte att Adam och Eva skulle synda och orsaka fysisk död för sina efterkommande, men han visste såklart att risken för olydnad fanns och därmed att det fanns risk för DÖD.  Så fungerar helt enkelt en värld med fri vilja, och alla andra skapelsealternativ skulle bara vara sämre. Gud gjorde som bekant något åt situationen när han lät sin enfödde son dö för våra synder, och tack och lov behöver vi inte leva i evighet på den här fallna jorden. En fördel med ”eländes elände” kan vara att människor har en tendens att söka Gud på ett mer intensivt sätt än om de skulle leva i ständig komfort. Det har vi många exempel på även i Bibeln. Däremot inte sagt att sjukdomar och död absolut måste vara enligt Guds vilja för det finns en rad svårigheter som aldrig i livet skulle kunna ingå i Guds planer. Skulle 37.000 aborter per år i Sverige vara enligt Guds vilja? Det har jag svårt att tro. Hur som helst så vill Gud i det här bibelavsnittet bara förklara för Mose – genom att återanvända Moses egna argument och ordval – att argumenten faktiskt var ganska dåliga med tanke på att Moses samtalspartner faktiskt är GUD SJÄLV som är alltings skapare och faktiskt känner till allas begränsningar och möjligheter. Tänk om Gud skulle svara:

”Jamen, det har du ju alldeles rätt i, Mose. Du har ju faktiskt en väldigt trög tunga så hur skulle du kunna vara Israels ledare? Att du inte har talang som en stor talare är ju faktiskt helt omöjligt att göra något åt. Du är ju född så och ingen kan någonsin ändra på hur du fungerar i din natur. Såsom man är född är precis så man måste förbli”.

I stället säger Gud ”GÅ NU” efter att ha förklarat att han faktiskt är Gud över allt och därför har han kapacitet att också ändra på sakernas bestånd. Men trots de mirakel som Mose fått se så litar han fortfarande inte på sin egen kapacitet, trots löftena från Gud:

¹³ Men Mose sade: ”Herre, jag ber dig: Sänd ditt budskap med vilken annan du vill.” ¹⁴ Då upptändes Herrens vrede mot Mose och han sade: ”Har du inte din bror Aron, leviten? Jag vet att han är en man som kan tala. Och se, han är på väg för att möta dig, och när han får se dig skall han känna glädje i sitt hjärta. ¹⁵ Du skall tala till honom och lägga orden i hans mun. Och jag skall vara med din mun och hans mun, och jag skall lära er vad ni skall göra. ¹⁶ Han skall tala i ditt ställe till folket. Han skall vara som en mun för dig, och du skall vara som Gud för honom. ¹⁷ Du skall ta den här staven i handen, och med den skall du göra dina tecken.”

Jag vill inte gärna tro att Gud är arg på Mose p g a hans frågor om hur i all sin dar han (Mose) ska kunna vara en bra ledare med den tunghäftan som han lider av. Det kan väl aldrig vara fel att uttrycka sina farhågor och be om hjälp avGud när man känner att man kommer till korta? Det är ju därför vi BER ibland. I stället tror jag att Gud är vred på Mose för att han helt enkelt går emot Guds planer och faktiskt vill avsäga sig hela uppdraget TROTS att Gud visat honom att han kommer att vara med honom på ett helt fantastiskt sätt där MIRAKEL kan ske från hans händer, och trots att Gud ber Mose att helt enkelt lyda honom och lita på honom. Varför säga nej till Skaparen? Det låter som Gud redan hade allting uträknat redan innan Mose knorrade. Det verkar nämligen som Gud hade Aron i baktankarna redan från första början så Mose hade inte behövt tveka över uppdraget och spjärna emot. Gud gav inte Mose uppdrag som han inte skulle kunna klara av på ett eller annat sätt. I det här fallet så verkar inte Gud vara motiverad att ändra på Moses natur och göra honom till en pratglad och social person, utan han lät Aron vara den som fick prata i Moses ställe.

Den här situationen är faktiskt något som vi kan ta lärdom av idag på olika sätt. Det kan absolut vara så att vi inte passar för allehanda uppdrag och funktioner pga att vi inte har personligheter för det, men om det är Guds vilja så kan han lösa det på sätt som inte handlar om att hela vår personlighet måste ändras. Vi är helt enkelt olika till sättet och bra på vissa saker och dåliga på andra, men om något är Guds vilja så finns det sätt att komma runt det som vi kanske inte tänkt på. Det är hur som helst bra att vi nämner våra funderingar och eventuella farhågor inför Gud, men inte att göra som Mose – som direkt ville kasta in handduken inför uppdraget – utan att höra vidare om Gud faktiskt hade några konkreta planer för hur hela uppdraget skulle lyckas. Hade Moses lugnat sig lite så kanske han hade fått höra att hans bror redan var på väg till honom och att de två skulle bli ett kanonbra team tillsammans.

Såldes Josef som slav av hans bröder enligt Guds vilja?

Finns det en mening med allt som sker?

Jag tror personligen inte att det finns en mening med precis ALLT som sker och inte heller att det inte finns något ont som inte har något gott med sig. De må vara vackra klichéer men de stämmer inte alltid. Om det ständigt skulle stämma att allting som sker har ett syfte så resulterar det i att även  aborter, våldtäkter och mord alltid tillför något positivt för någon/några och detta har jag väldigt svårt att ta till mig. Bibeln talar om dessa företeelser som SYND och synd är alltid till 100% emot Guds vilja vid varje enskilt tillfälle. Allting på jorden sker helt enkelt inte som Gud hade önskat och detta förminskar inte hans storhet på minsta vis. Är Gud inte allsmäktig nog för att ge människan en fri vilja och därmed ansvarig för sina egna handlingar? Om det är Gud som orsakar så att människor gör ont och syndar så är det i själva verket Gud som syndar, och då handlar det inte längre om Bibelns Gud.

Det FINNS dock en handfull exempel i Bibeln där människors onda handlingar faktiskt fört med sig något positivt, men vi måste akta oss noga för att inte dra felaktiga slutsatser vad gäller dessa händelser.  Låt oss ha nedanstående i minnet.

• En handfull Bibelexempel på onda handlingar som tillfört något positivt betyder inte att ALLA onda handlingar som någonsing skett på jorden tillfört något positivt
• Bara för att Gud vid några tillfällen utnyttjat människors onda handlingar till något positivt betyder inte att HAN är den som orsakar dessa handlingar
• Bibeln säger att det inte finns något mörker i Gud och att han inte frestar NÅGON – än mindre får han någon att synda!
• Att tillåta onda handlingar (pga fri vilja) är inte detsamma som att orsaka onda handlingar

Historien om Josef (Jakobs son) används ibland av reformerta för att försöka ge stöd åt idén att precis allting sker enligt Guds vilja. De andra exemplen som brukar användas är 1) Judas förräderi gentemot Jesus, och 2) den assyriske kungens agerande i Jesaja 10:6. I inget av de exemplen (eller andra exempel) är det Gud som orsakar så att någon överträder hans bud och syndar, men återigen så har Gud i DESSA fall använt sig utav de uppkomna situationerna och fått till ett önskat resultat i slutänden. Hade personerna i fråga agerat annorlunda och valt att inte utföra dessa onda handlingar så hade förstås Gud kunnat utnyttja andra situationer eller fått till ett önskat slutresultat på andra sätt. Tyvärr är det sällan brist på människor som vill utföra onda gärningar, och Gud har vid några tillfällen indirekt hjälpt Israels fiender att vara lyckosamma i sina kamper mot Israel för att straffa de sistnämnda och få dem att inse en större sanning. Bara genom att ta bort sin skyddande hand ifrån Israel så kan Gud assistera fienderna så att de blir lyckosamma.

Här kan vi hur som helst läsa om vad som hände med Josef i Bibeln när Josefs bröder kastade honom i brunnen och sedan sålde honom till förbipasserande köpmän.

1 Mos. 37:²⁴ Och de tog honom och kastade honom i brunnen. Den var tom, det fanns inget vatten i den. ²⁵ Sedan satte de sig ner för att äta och fick då se en karavan med ismaeliter som kom från Gilead, och deras kameler var lastade med dragantgummi, balsam och ladanum. De var på väg ner till Egypten. ²⁶ Då sade Juda till sina bröder: ”Vad har vi för nytta av att döda vår bror och dölja hans blod? ²⁷ Kom, så säljer vi honom till ismaeliterna! Låt inte vår hand komma vid honom, han är i alla fall vår bror, vårt eget kött och blod.” Och bröderna följde hans råd. ²⁸ När de midjanitiska köpmännen kom förbi, drog de upp Josef ur brunnen. De sålde honom för tjugo siklar silver till ismaeliterna, som förde Josef till Egypten.²⁹ När Ruben kom tillbaka till brunnen, se, då fanns inte Josef där. Då rev han sönder sina kläder

Det finns en hel del detaljer i det här stycket att ha i minnet.  Här kommer resten av historien.

1 Mos. 50:¹⁵ När Josefs bröder såg att deras far var död, sade de: ”Tänk om Josef börjar hata oss och låter allt det onda vi gjort mot honom komma över oss.”¹⁶ Därför sände de detta bud till Josef: ”Din far sade till oss före sin död:¹⁷ Så skall ni säga till Josef: Vi ber dig, förlåt dina bröder vad de har brutit och SYNDAT genom att handla så illa mot dig. Så förlåt nu DEN SYND som din fars Guds tjänare har begått.” Och Josef grät när han fick deras hälsning.¹⁸ Sedan kom också hans bröder och föll ner för honom och sade: ”Vi är dina slavar.” ¹⁹ Men Josef sade till dem: ”Var inte rädda. Håller ni mig för Gud?²⁰ Ni tänkte ont mot mig, men Gud har tänkt det till godo genom det som nu har skett för att bevara många människors liv. ²¹ Var inte rädda. Jag skall sörja för er och era små barn.” Och han tröstade dem och talade vänligt till dem.

Vi kan läsa att Josefs bröder – som redan insett att deras agerande ovan var ONT och att de SYNDAT – är rädda för att Josef ska hata dem för detta och de vill be om förlåtelse. Josef korrigerar inte sina bröder när de menar att de syndat utan konfirmerar t o m att det som de tänkte faktiskt var ONT, men han låter dem också veta att Gud använt vad som hänt till någonting gott. Att Josefs bröder kastade Josef i brunnen och behandlade honom illa var helt emot Guds vilja och ingenting annat än en stor synd, men Gud utnyttjade alltså den uppkomna situationen och fick till ett pampigt slut flera år senare. Man skulle också kunna tänka sig att Gud åstadkom att köpmän passerade området just i det rätta ögonblicket och fick på det sättet Josefs bröder att komma på lite bättre tankar. I stället för att döda Josef, som de inledningsvis tänkte göra baserat på majoritetsbeslut, så SÅLDE de honom! Detta var ju helt klart ett mycket bättre alternativ, och Josefs fortsatta liv blev som bekant till stor välsignelse inte bara för hans familj utan för tiotusentals människor i Egypten och bland de angränsande länderna! Gud kan absolut inverka/påverka och få till en bra logistik för att ändra på situationer. Är det inte därför vi t ex ber till Gud?

För att ge exempel på ”bra logisitik” så berättade Jesus vid ett tillfälle för ett par av sina lärljungar i Matt. 21 att så fort de skulle komma in i en viss by skulle de träffa på en åsna med ett föl som de skulle lösa, och exakt så skedde. Vi kan ibland själva påverka andra människor till ett visst agerande med hjälp av BÖN - bara vi inte tror att allting som sker är orsakat av Gud, för det är inte vad Bibeln lär! Bibeln är full av berättelser om människor som trilskas och är upproriska mot Gud, som i sin tur varnar dem om och om igen.

Josefs öde kan också läsas i The book of Jasher (KJV) eller The book of the just som Septuaginta har översatt samma hebreiska titel till  (”Den rättrådiges bok” på svenska) och som är en översättning från hebreiskans sēfer ha yāšār. Den boken står omnämnd i 2 Sam. 1:8 och Joshua 10:13. Den här hebreiska boken är inte bland de bibelkanoniska böckerna och därför inte helt pålitlig. Den kan bäst betraktas som en judisk sekulär historiebeskrivning och som en sådan kan den ju stämma med verkligheten trots att den inte är nerskriven genom inspiration av Gud. Precis som de flesta av oss vågar läsa historieböcker om vikingar, Alexander den store och om Julius Ceasar – trots att dessa historier inte är nerskrivna genom inspiration av Gud – så kanske vi vågar läsa en sekulär judisk historiebeskrivning? Boken är väldigt gammal och står alltså omnämnd i Bibeln. Jag har läst den ett par gånger och fick många aha-upplevelser trots att förstås Bibeln är fullt tillräcklig. (Det finns dock minst en förfalskning så läs inte den version som kom ut 1750.) Eftersom det finns ganska många detaljer i boken som trots detta aldrig motsäger Bibeln, så känns det som den här boken är ganska tillförlitlig trots allt, och den erbjuder ännu mer beskrivningar som faktiskt kan fylla i Bibelns kortare versioner av en viss händelse. OM vi skulle hitta motsättningar så vet vi förstås att det är Bibelns information som gäller för där hittar vi ju de sanna inspirerade Gudsorden. Här kommer Jashers version i alla fall. Jag har tagit med det mest väsentliga: 

41:9 And Joseph was seventeen years old, and he was still magnifying himself above his brethren, and thought of raising himself above them.—21 And Jacob sent his son Joseph to the valley of Hebron, and Joseph came for his brothers to Shechem, and could not find them, and Joseph went about the field which was near Shechem, to see where his brothers had turned, and he missed his road in the wilderness, and knew not which way he should go.—25 And Simeon said to his brethren, Behold the man of dreams is coming unto us this day, and now therefore come and let us kill him and cast him in one of the pits that are in the wilderness, and when his father shall seek him from us, we will say an evil beast has devoured him.—28 And they took him and cast him into a pit, and in the pit there was no water, but serpents and scorpions. And Joseph was afraid of the serpents and scorpions that were in the pit. And Joseph cried out with a loud voice, and the Lord hid the serpents and scorpions in the sides of the pit, and they did no harm unto Joseph.

Här nedan kan vi läsa att just när de tar en matrast och diskuterar Josefs öde så kommer köpmän förbi, och tack vare detta så beslutar de sig för att sälja Josef i stället för att döda honom. Det kan ha varit Guds inverkan för att rädda livet på Josef, och alltså enligt hans vilja att han i stället såldes. Det står t o m en notering om att det gladde Herren att bröderna sålde Josef eftersom han inte ville att Josef skulle dö. Det ”slumpade sig” så att det var Juda av alla bröder som faktiskt var den som räddade livet på Josef genom sitt förslag att inte döda honom och i stället sälja honom som slav. Det ursäktar förstås inte hans synd på minsta vis men det är en intressant detalj med tanke på att Jesus sedan skulle komma att födas från just Juda släkt och erbjuda liv till alla människor. Vi kan också läsa lite mer detaljer om att det faktiskt var två olika slags karavaner med i bilden – ismaeliter och midjaniter.

42:1 And they went and sat on the opposite side, about the distance of a bow-shot, and they sat there to eat bread, and whilst they were eating, they held counsel together what was to be done with him, whether to slay him or to bring him back to his father. 2 They were holding the counsel, when they lifted up their eyes, and saw, and behold there was a company of Ishmaelites coming at a distance by the road of Gilead, going down to Egypt.3 And Judah said unto them, What gain will it be to us if we slay our brother? peradventure God will require him from us; this then is the counsel proposed concerning him, which you shall do unto him: Behold this company of Ishmaelites going down to Egypt, 4 Now therefore, come let us dispose of him to them, and let not our hand be upon him, and they will lead him along with them, and he will be lost amongst the people of the land, and we will not put him to death with our own hands. And the proposal pleased his brethren and they did according to the word of Judah. 5 And whilst they were discoursing about this matter, and before the company of Ishmaelites had come up to them, seven trading men of Midian passed by them, and as they passed they were thirsty, and they lifted up their eyes and saw the pit in which Joseph was immured, and they looked, and behold every species of bird was upon him. 6 And these Midianites ran to the pit to drink water, for they thought that it contained water, and on coming before the pit they heard the voice of Joseph crying and weeping in the pit, and they looked down into the pit, and they saw and behold there was a youth of comely appearance and well favored. 7 And they called unto him and said, Who art thou and who brought thee hither, and who placed thee in this pit, in the wilderness? and they all assisted to raise up Joseph and they drew him out, and brought him up from the pit, and took him and went away on their journey and passed by his brethren. 8 And these said unto them, Why do you do this, to take our servant from us and to go away? surely we placed this youth in the pit because he rebelled against us, and you come and bring him up and lead him away; now then give us back our servant. 9 And the Midianites answered and said unto the sons of Jacob, Is this your servant, or does this man attend you? peradventure you are all his servants, for he is more comely and well favored than any of you, and why do you all speak falsely unto us? 10 Now therefore we will not listen to your words, nor attend to you, for we found the youth in the pit in the wilderness, and we took him; we will therefore go on. 11 And all the sons of Jacob approached them and rose up to them and said unto them, Give us back our servant, and why will you all die by the edge of the sword? And the Midianites cried out against them, and they drew their swords, and approached to fight with the sons of Jacob. — 17 Surely you have said that the young man is your servant, and that he rebelled against you, and therefore you placed him in the pit; what then will you do with a servant who rebels against his master? Now therefore sell him unto us, and we will give you all that you require for him; and the Lord was pleased to do this in order that the sons of Jacob should not slay their brother. 18 And the Midianites saw that Joseph was of a comely appearance and well-favored; they desired him in their hearts and were urgent to purchase him from his brethren. 19 And the sons of Jacob hearkened to the Midianites and they sold their brother Joseph to them for twenty pieces of silver, and Reuben their brother was not with them, and the Midianites took Joseph and continued their journey to Gilead. 20 They were going along the road, and the Midianites repented of what they had done, in having purchased the young man, and one said to the other, What is this thing that we have done, in taking this youth from the Hebrews, who is of comely appearance and well favored.

Josef såldes sedan vidare en gång till, till det första gänget som reste förbi.

42: 23 And whilst they were thus discoursing together, they looked, and behold the company of Ishmaelites which was coming at first, and which the sons of Jacob saw, was advancing toward the Midianites, and the Midianites said to each other, Come let us sell this youth to the company of Ishmaelites who are coming toward us, and we will take for him the little that we gave for him, and we will be delivered from his evil. 24 And they did so, and they reached the Ishmaelites, and the Midianites sold Joseph to the Ishmaelites for twenty pieces of silver which they had given for him to his brethren. 25 And the Midianites went on their road to Gilead, and the Ishmaelites took Joseph and they let him ride upon one of the camels, and they were leading him to Egypt.

Are some of us CHOSEN to salvation from the beginning? (2 Thess. 2:13)

2 Thess. 2:¹³ But we are bound to give thanks alway to God for you, brethren beloved of the Lord, because God hath from the beginning chosen you to salvation through sanctification of the Spirit and belief of the truth

Some people get confused about this verse because if read in a vacuum, it looks like God is choosing certain individuals to believe from the foundation of the world, contrary to what the rest of the Bible says (whosoever can be saved if they choose to believe), but look what happens if we highlight another passage in the verse:

2 Thess. 2:¹³ But we are bound to give thanks alway to God for you, brethren beloved of the Lord, because God hath from the beginning chosen you to salvation THROUGH sanctification of the Spirit and BELIEF of the truth

As you can see the CONDITIONS for being saved can be seen in the verse, and they are the same old conditions which can be seen throughout the whole Bible. We are constantly reminded of that we must REPENT from our sins so that we can be cleansed/righteous/justified/sanctified, and that we must BELIEVE in Jesus Christ. When we are led by the Holy Spirit we can get sanctification, and it’s THROUGH belief in the TRUTH that we are saved. The rest of this chapter confirms our free will.

³ Let no man deceive you by any means: for that day shall not come, except there come a falling away first, and that man of sin be revealed, the son of perdition;⁴ Who opposeth and exalteth himself above all that is called God, or that is worshipped; so that he as God sitteth in the temple of God, shewing himself that he is God.—⁸ And then shall that Wicked be revealed, whom the Lord shall consume with the spirit of his mouth, and shall destroy with the brightness of his coming:

Paul is writing to christians and he warns them to not be DECEIVED, which of course would be an unnecessary warning unless it could potentially happen. He is also informing them that there will be a falling away (christians leaving Christ) before the Antichrist will appear (the son of perdition). The Lord will later consume Antichrist with the spirit of his mouth and that will be at his second coming (hence the pretribulation theory could not be true since there will be christians around during the time of Antichrist).

¹⁰ And with all deceivableness of unrighteousness in them that perish; because they received not the love of the truth, that they might be saved.

Here Paul confirms that those who perish do so BECAUSE of their unrighteousness and because they received not the love of the truth. Had they done so, this WOULD have saved them! It certainly looks like the same story as in Romans 1, where people hardened their heart to the extent that God gave them over to a reprobate mind.

¹¹ And for this cause God shall send them strong delusion, that they should believe a lie:¹² That they all might be damned who believed not the truth, but had pleasure in unrighteousness.

Due to their own refusal to believe the truth and due to their wickedness, God will send them confusion (just like he did in Romans 1), resulting in that they believe in a lie (or rather that they will believe in this lie with even more power than before). This will eventually lead to damnation and that is their own fault because they preferred to live in unrighteousness rather than seeking the only true God who could save them.

¹³ But we are bound to give thanks alway to God for you, brethren beloved of the Lord, because God hath from the beginning chosen you to salvation through sanctification of the Spirit and belief of the truth:¹⁴ Whereunto he called you by our gospel, to the obtaining of the glory of our Lord Jesus Christ.

We are saved through FAITH (belief in the truth) and we get sanctification through the Holy Spirit when we repent and walk in the light. We are called to do so by the gospel (faith comes from hearing the Word) and we obtain all the richness that can be found in our Lord Jesus Christ. When God calls us, the idea is that we accept the calling and come to him in order to get saved.

¹⁵ Therefore, brethren, stand fast, and hold the traditions which ye have been taught, whether by word, or our epistle.

Paul tells the christians to STAND FAST and to HOLD the traditions that they have been taught (something THEY must do because God certainly isn’t going to do this for them), implying that they are not predestined to do this by any means. He encourages them to walk this path, knowing there is always a possibility they won’t. Paul wouldn’t spend valuable time encouraging people and warning them about dangerous scenarios unless there was a chance they could stray away.

Gud DRAR oss och väljer vi att komma kan vi också uppstå med honom (Joh. 6:44)

Ingen kan komma till mig, om inte Fadern som har sänt mig drar honom, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen.(Joh. 6:44)

Det är svårt att alltid fylla varenda mening/vers i Bibeln med varje detalj som har med frälsningen att göra. En del verser innehåller VILLKOR för frälsningen och andra inte. Betyder det att vi kan stryka de verserna där villkoren står listade för att i stället fokusera på verserna UTAN villkor?

Ingen kan komma till min fest såvida inte jag (eller min pappa om ni så vill) skickar en inbjudan och välkomnar folk att komma (och jag välkomnar ALLA i mitt kvarter). Kommer de ska jag låta dem ta del av god mat, dryck och underhållning. Om någon inte väljer att komma går han förstås miste om festen, och likaså om någon kommer till mitt hus och vänder på klacken trots att jag öppnar dörren och hälsar välkommen. Om någon kommer och är klädd helt fel och i en stinkande kostym så kastar jag ut honom eftersom villkoret i inbjudan är att vara propert klädd. 

Versen ovan i Joh. 6:44 säger att de som kommer till Jesus kommer han att låta uppstå och alltså inte de som INTE kommer till honom. De som dras KAN (dynamai) komma men det är inte säkert att de accepterar inbjudan och faktiskt kommer. Om man läser denna vers i ett vacuum utan andra verser kanske man får ett helt annat intryck av den, men SAMMA KAPITEL upplyser oss om att det finns villkor som VI måste uppnå för att bli Guds barn. Vi vet att ALLA människor fått tillräckligt med ljus för att komma till Gud och i Joh. 6 kan vi läsa att vi måste TRO, LYSSNA, KOMMA, ÄTA av hans bröd, osv för att bli frälsta. Dessutom kan vi läsa att Jesus drar ALLA människor till sig efter sin död på korset. Det står inte att han drar ett fåtal människor från olika samhällsgrupper till sig, utan ALLA människor. I stället för att ignorera vissa verser för att rädda en viss lära så är det bättre att acceptera ALLA verser men att förstå dem rätt så att de inte motsäger varandra. Samma Johannes som skrev det sjätte kapitlet skrev också detta:

Joh. 12:³² Och när jag har blivit upphöjd från jorden skall jag dra ALLA till mig

Joh. 1:⁹ Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma till världen. —¹¹ Han kom till sitt eget, och hans egna tog inte emot honom. ¹² Men åt alla som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn.

Joh. 3: ¹⁹ Och detta är domen: ljuset kom till världen och människorna älskade mörkret och inte ljuset, eftersom deras gärningar var onda. ²⁰ Ty var och en som gör det onda hatar ljuset och kommer inte till ljuset, för att hans gärningar inte skall avslöjas. ²¹ Men den som lyder sanningen kommer till ljuset, för att det skall bli uppenbart att hans gärningar är gjorda i Gud.

Låt oss gå igenom Johannes 6

Joh. 6:²⁷ Arbeta inte för den mat som tar slut utan för den mat som varar och ger evigt liv och som Människosonen skall ge er. På honom har Gud, hans Fader, satt sitt sigill.” ²⁸ De frågade honom: ”Vad skall VI GÖRA för att utföra Guds gärningar?” ²⁹ Jesus svarade: ”Detta är Guds gärning, att ni TROR på den som han har sänt.”

Texten säger INTE att Gud är den som gör arbetet med att få människor att tro. Jesus ber ju sina lärljungar att ARBETA för den mat som ger evigt liv, och arbeta är något som VI gör. Gud gör det inte åt oss för då hade Jesus informerat sina lärljungar att Gud arbetar åt eller i stället för DEM och att de kan ta det lugnt och syssla med annat. Sammanhanget är att Jesus ber sina lärljungar att inte arbeta för mat som försvinner utan för mat som varar för evigt. Lärljungarna är de som frågar vad de måste GÖRA för att utföra Guds gärningar och Jesus svarar INTE  ”Ni kan inte göra någonting eftersom det är Gud som gör sitt arbete i er” utan han säger vad de faktiskt måste GÖRA och det är ”att ni TROR på den som han har sänt”.  Den grekiska texten gör det klart att ”Guds gärningar” är att TRO som svar på vad som måste GÖRAS av dem.

Vi kan också läsa att Jesus är Livets Bröd som gett sitt liv för VÄRLDEN och inte bara några lyckligt utvalda. Villkoren för att aldrig behöva vara hungrig/törstig är att vi måste KOMMA och TRO , och detta är skrivet i presensform:

John 6:³³ Guds bröd är det bröd som kommer ner från himlen och ger världen liv.” — ³⁵ Jesus svarade: ”Jag är livets bröd. Den som KOMMER till mig skall aldrig hungra, och den som TROR på mig skall aldrig någonsin törsta. — ³⁷ Alla som Fadern ger mig kommer till mig, och den som KOMMER till mig skall jag aldrig någonsin kasta ut.

Jesus lovar att han aldrig ska kasta ut den som kommer till honom. Frågan är förstås om vi väljer att komma och om vi väljer att stanna. Jag tror att Gud Fader på förhand vet att en grupp människor kommer att hålla ut till slutet, och dessa är förmodligen de som han ”ger” till Jesus. Jesus måste ha vetat att hans död faktiskt skulle bli till välsignelse för alla de som väljer att acceptera hans offer och tro på honom, och håller de ut till slutet så kommer de att finnas med i den slutgiltiga utgåvan av Livets Bok. Jesus visste på förhand vilka som skulle komma till honom:

Joh. 6:⁶⁴ Men det är några bland er som inte tror.” - Jesus visste från början, vilka som inte trodde och vem det var som skulle förråda honom. - ⁶⁵ Han sade vidare: ”DÄRFÖR har jag sagt er att ingen kan komma till mig om det inte blir honom givet av Fadern.”

Joh. 6:39 här under är vanligtvis mer citerat än versen som kommer precis efter vilken är Joh. 6:40.  Förmodligen beror det på de obekväma VILLKOREN som står listade i den senare versen:

Joh. 6:³⁹ Och detta är hans vilja som har sänt mig att jag inte skall förlora någon enda av alla dem som han har gett mig, utan att jag skall låta dem uppstå på den yttersta dagen. 

Samma sak men med detaljer om villkoren:

Joh. 6:⁴⁰ Ty detta är min Faders vilja, att var och en som SER SONEN och TROR på honom skall ha evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen.

“this is the will of Him who sent me, that every one who IS BEHOLDING the Son, and IS BELIEVING in him, may have life age-during, and I will raise him up in the last day.” (Young’s Literal Translation).

Så VILLKOREN för frälsning är att vi SER sonen och TROR på honom, och detta är en bra bild på de israeler som under Exodus blev ombedda att stiga fram till en upphängd gyllene orm och SE på den för att bli renade från sina ormbett. De släpades inte fram dit av någon och tvingades inte att titta på den, utan DE SJÄLVA var tvungna att göra detta. Det är också Faderns vilja att ingen gör förlorad enl. 2 Peter. 3:9. Går folk förlorade? JA, så Guds vilja sker inte alltid.

Det grekiska ordet för “inte förlora någon” är apolesw. ”Subjunctive mood” används vanligtvis för att förmedla en viss grad av osäkerhet, som att något för förmodat men inte säkert. Likaså är ”och jag ska LÅTA dem uppstå” uttryck för en intention och ett visst mål. Faderns vilja är att Jesus ska låta dem uppstå som tror på honom och kommer till honom. Ingenting säger att det är en garanti att människor kommer och ens stannar. Ett annat exempel kan ses i Joh. 1:6-7 

⁶ En man trädde fram, sänd av Gud. Hans namn var Johannes. ⁷ Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset, för att alla skulle komma till tro genom honom. ⁸ Själv var han inte ljuset, men han kom för att vittna om ljuset.

Sammanhanget visar att Gud sände ut Johannes Döparen för att  ”alla skulle komma ttill tro genom honom”. Men alla trodde inte utan faktiskt endast en minoritet. Och ”alla” här kan inte läsas som endast de utvalda eftersom vi också kan läsa

8–han kom för att vittna om ljuset ⁹ Det sanna ljuset, som ger ljus åt ALLA människor, skulle nu komma till världen.

Precis efter v. 44 can vi läsa att de som kommer är också de som  LÄRT av Fadern. Det är upp till oss att lyssna noga till Guds budskap och söka kunskap. Två personer kan lyssna på samma budskap, och ändå kan en välja att stänga sina öron (eller att låta det gå in i ett öra och ut i det andra) medan den andre kanske väljer att ta till sig det han hör och lagra det i sitt hjärta:

Joh. 6:⁴⁵ Det står skrivet hos profeterna: De skall alla ha blivit undervisade av Gud. Var och en som har LYSSNAT till Fadern och LÄRT av honom kommer till mig.— ⁴⁷ Amen, amen säger jag er: Den som TROR har evigt liv. — ⁵⁰ Men det bröd som kommer ner från himlen är sådant att den som ÄTER av det inte skall dö. ⁵¹ Jag är det bröd som ger liv, det bröd som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Och brödet jag ger är mitt kött, för att VÄRLDEN skall leva.”

Lyssna, lära, äta, dricka, tro, se och komma är saker vi måste GÖRA. Gud tänker inte göra dessa saker åt oss, men han har lovat att inte kasta ut oss om vi lyssnar och kommer till honom. Vi kan läsa att ”den som äter” skall leva i evighet, och det är en universell inbjudan. Vi vet redan att Jesus dog för hela VÄRLDEN, och självklart är vi även fria att lämna om vi är fria att komma. Alla blir undervisade om evangeliet men det är endast de som också lyssnar och tar till sig budskapet som kommer och låter sig dras.

Joh. 6:⁵³ Jesus svarade: ”Amen, amen säger jag er: Om ni inte ÄTER Människosonens kött och DRICKER hans blod, har ni inte liv i er. ⁵⁴ Den som ÄTER mitt kött och DRICKER mitt blod har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen. — ⁵⁶ Den som ÄTER mitt kött och DRICKER mitt blod FÖRBLIR i mig och jag i honom. ⁵⁷ Liksom den levande Fadern har sänt mig, och jag lever därför att Fadern lever, så skall också den som äter mig leva därför att jag lever. ⁵⁸ Detta är det bröd som har kommit ner från himlen. Det är inte som det bröd fäderna åt och sedan dog. Den som äter detta bröd skall leva i evighet.” 

Notera villkoren igen om du missat dem ”den som ÄTER mitt kött och DRICKER mitt blod FÖRBLIR i mig och jag i honom”. Detta står i presens och är en pågående form. Det är något vi måste fortsätt att göra, och det står inte att det räcker med en tugga bröd och en klunk vatten och att vi sedan är för evigt Guds barn och aldrig mer behöver äta hans kött och dricka hans blod.

Jesus hade lärljungar som valde att inte längre följa honom:

Joh. 6:⁶⁶ Efter detta drog sig många av hans lärjungar tillbaka, så att de inte längre följde honom. ⁶⁷ Jesus sade därför till de tolv: ”Inte vill väl också ni gå bort?”

Här nedan kan vi läsa att ”utvalda” inte nödvändigtvis likställs med att vara frälst. Människor kan vara utvalda för en viss tjänst och de kan även välja att inte samarbeta. Israel var också en gång i tiden ”utvald” men alla israeler är inte frälsta.

Joh. 6:⁷⁰ Jesus svarade dem: ”Har jag inte själv valt ut er tolv? Och en av er är en djävul!” 

Gal 1:⁶ Jag är förvånad över att ni så hastigt avfaller från honom som har kallat er genom Kristi nåd och vänder er till ett annat evangelium

Jämför vad vi läst ovan med liknelsen om Kungen som förberedde en bröllopsfest för sin son i Matt. 22

Människor som fanns med på gästlistan valde trots detta att inte komma, medan andra tackade ja till inbjudan. Det verkar som alla kom förberedda och hade bröllopskläder på sig förutom en person som därför blev utkastad. De som kom (förberedda) till festen kallades UTVALDA eftersom de tackade ja till inbjudan, kom till festen och var propert klädda. Några försöker göra denna liknelse till en fråga om judar och hedningar men vi blir inte frälsta i grupper utan som individer.

Matt 22:³ Han sände ut sina tjänare för att kalla de inbjudna till bröllopet, men de ville inte komma. ⁴ Då sände han ut andra tjänare och befallde dem att säga till de inbjudna: Jag har gjort i ordning min måltid. Mina oxar och min gödboskap är slaktade och allt är färdigt. Kom till bröllopet! ⁵ Men de brydde sig inte om det utan gick sin väg, en till sitt jordbruk, en annan till sina affärer. —⁸ Sedan sade han till sina tjänare: Allt är klart för bröllopet, men de inbjudna var inte värdiga. ⁹ Gå därför till vägskälen och bjud till bröllopet alla som ni träffar på. ¹⁰ Tjänarna gick då ut på vägarna och samlade alla de mötte, både onda och goda, och bröllopssalen fylldes med gäster.¹¹ När kungen kom in för att se sina gäster, lade han märke till en man som inte var klädd i bröllopskläder. ¹² Han sade till honom: Min vän, hur har du kommit in utan bröllopskläder? Mannen teg. ¹³ Då sade kungen till tjänarna: Bind honom till händer och fötter och kasta ut honom i mörkret här utanför! Där skall man gråta och skära tänder.¹⁴ Ty många är kallade, men få är utvalda.”

Här är några exempel på att Guds vilja inte alltid sker

1 Thess. 4:³ Detta är Guds VILJA: att ni helgas, att ni avhåller er från otukt, ⁴ och att var och en av er vet att skaffa sig hustru på ett helgat och hedervärt sätt. —⁶ så att någon i denna sak går för långt och förorättar sin broder. Herren straffar allt sådant, det har vi redan sagt och betygat för er. ⁷ Gud har inte kallat oss till orenhet utan till ett liv i helgelse. ⁸ Därför, den som nu avvisar detta, AVVISAR inte en människa utan Gud, som har gett er sin helige Ande.

1 Tim. 2:³ Sådant är rätt och behagar Gud, vår Frälsare,⁴ som VILL att alla människor skall bli frälsta och komma till insikt om sanningen. ⁵ Ty Gud är en, och en är medlare mellan Gud och människor, en människa, Kristus Jesus, ⁶ som gav sig själv till lösen i ALLAS ställe.

2 Petrus 3:⁹ Herren dröjer inte med att uppfylla sitt löfte, så som en del menar. Nej, han har tålamod med er, eftersom han INTE VILL att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig.

Apostlagärningarna 17:30 Gud har länge haft överseende med okunnighetens tider, men nu befaller han människorna att de ALLA och överallt skall omvända sig.

Markus 3:35 Den som gör GUDS VILJA är min bror och min syster och min mor

Efesierbrevet 6:6 Var inte ögontjänare som försöker ställa sig in hos människor, utan var Kristi slavar som helhjärtat gör GUDS VILJA.

Hebreerbrevet 10:36 Ni behöver uthållighet för att göra GUDS VILJA och få vad han har lovat.

1 Petrus 4:1 Då nu Kristus har lidit till kroppen, skall också ni beväpna er med samma sinne. Ty den som får lida till kroppen har slutat synda, ² så att han den tid som är kvar inte längre lever efter människors begär utan efter GUDS VILJA. ³ Det är nog med att ni förr levde på hedningarnas vis – i utsvävningar och begär, i fylleri och supkalas, i vilda fester och förbjudna avgudakulter.

1 Johannesbrevet 2:17 Och världen och dess begär förgår, men DEN SOM GÖR GUDS VILJA förblir i evighet.

1 Petrus 5:² var herdar för Guds hjord som finns hos er och vaka över den, inte av tvång utan av FRI VILJA, så som Gud vill, inte för egen vinning utan med hängivet hjärta.

1 Petrusbrevet 2:15 Ty det är GUDS VILJA att ni genom att göra gott skall tysta munnen på oförståndiga och okunniga människor.

En Guds dragning som kan motstås stämmer överens med vad vi kan läsa i Johannes 3

Joh. 3: ¹⁴ Och liksom Mose upphöjde ormen i öknen, så måste Människosonen bli upphöjd ¹⁵ för att var och en som tror på honom skall ha evigt liv. ¹⁶ Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. ¹⁷ Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom. ¹⁸ Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn.

Vi måste inte se ordet helko (dra) i betydelse att det inte går att motstå dragningen. Fadern släpar inte människor till sig i någon andlig mening. Joh. 6 säger inte att dragningen garanterar att vi kommer men att vi inte kan komma såvida han inte drar.  Vi förstår också att om någon kommer så är det ett resultat av dragningen och han tillåts uppstå den yttersta dagen. Ingenstans står det att alla som dras också kommer, men den som tillåts uppstå är den som både dras och kommer.

Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er? (Joh. 15:16)

Står det uttryckligen i ovan vers att Jesus utvalt vissa människor till att tro på honom och till ett evigt liv i hans rike? Om denna mening är det enda vi har till vårt förfogande så KAN den förstås tolkas så, men läser vi hela sammanhanget så ser vi att detta handlar om Jesus ord till sina ELVA LÄRLJUNGAR och det handlar inte om val mellan liv eller död. Jesus utvalde en gång i tiden även Judas Iskariot men som bekant så förrådde Judas Jesus och övergav honom. Valet den gången handlade om att utnämna Judas – en av Jesus efterföljare – till lärljunge och senare även apostel. Judas valdes inte av det skälet att profetior måste gå i uppfyllelse – för det skulle ju innebära att Jesus i princip välkomnade både syndare och SYND in i världen – men helt klart innebar valet av Judas ATT profetior skulle komma att uppfyllas.

Joh. 13:18. Inte talar jag om er alla. Jag vet vilka jag har UTVALT. Men skriften måste bli fullbordad: Den som åt brödet med mig, han lyfte mot mig sin häl.— 21. När Jesus hade sagt detta, blev han upprörd i sin ande och vittnade: Sannerligen, sannerligen säger jag er: En av er skall förråda mig. 

Johannes 17:12 Medan jag var hos dem, bevarade jag i ditt namn dem som du har gett mig. Jag vakade över dem, och ingen av dem gick förlorad, ingen utom fördärvets man, för att Skriften skulle uppfyllas

Uppenbarligen handlar det inte om tro och frälsning i Bibeln så fort vi läser om att Jesus VÄLJER UT någon. Vad är det då lärljungarna är utvalda för eller till? I verserna strax innan visar Jesus att det inte är säkert att hans lärljungar kommer att utföra det som han BEFALLER dem att göra. Det står OM de gör vad han befaller så är de hans vänner, så avgörandet är alltså i deras händer. Lärljungarna har gått från att vara tjänare till att vara vänner eftersom han låtit dem veta allt som finns att veta från Fadern, men om de sedan antar utnämningen och utmaningen är alltså upp till dem.

Joh. 15:14. Ni är mina vänner, OM ni gör vad jag BEFALLER er. 15. Jag kallar er inte längre tjänare. Ty tjänaren vet inte vad hans herre gör, men vänner har jag kallat er, eftersom jag låtit er veta allt vad jag har hört av min Fader.

Joh, 15:16 fortsätter med dessa rader:

Joh. 15:16—jag har bestämt om er (”ordained” i KJV) att ni skall gå ut och bära frukt och er frukt skall bestå, för att Fadern må ge er vad ni ber honom om i mitt namn.  

Det var inte säkert att det som Jesus bestämde absolut skulle komma att gå i uppfyllelse, men nog fanns det stora chanser till det eftersom ju Jesus lärt sina lärljungar ALLT och eftersom de ju levt nära honom en lång tid och sett honom göra många och stora mirakel och andra gärningar. Även Judas Iskariot borde ha varit en bra kandidat till att bära frukt, men så blev det alltså inte.

I Gamla Testamentet utvalde Gud Saul till att vara Kung över Israel – även om Gud endast gav efter för israelernas egen önskan om att få en kung över sig – och tanken var förstås att han skulle vara en rättfärdig och gudfruktig Kung som tog kloka beslut till gagn för hela folket. Det gick bra till en början men sedan grusades förhoppningarna om att Saul skulle omvända sig från sina grova överträdelser och Gud ångrade t o m att han valt honom som kung.

1 Samuelsboken 15:35 Samuel ville inte mer se Saul, så länge han levde, ty Samuel sörjde över Saul. Och HERREN ångrade att han hade gjort Saul till kung över Israel.

Även apostlen Paulus blev ”utvald” av Jesus, men inte heller här handlar det om att välja en person på måfå för att frälsa honom. Det handlar om val till en tjänst eller uppgift, och tack och lov var Paulus samarbetsvillig. Självklart kan man tänka sig att Jesus valde ut en person som visat upp en hängiven karaktär och som troligen skulle låta sig omvändas och styras. Det handlar om en mycket unik situation och om ett enormt viktigt arbete eftersom rollen Paulus skulle komma att få var att predika för hedningarna om frälsningen i Jesus. Paulus ansåg att han hade förmågan att VÄLJA mellan olika alternativ i sin tjänst.

Apg. 26:19 Därför, konung Agrippa, blev jag inte olydig mot den himmelska synen, 20. utan började förkunna först för dem som var i Damaskus och Jerusalem, och över hela judéens land och sedan för hedningarna, så att de skulle ångra sig och omvända sig till Gud, och göra sådana gärningar, som tillhör omvändelsen.

Fil. 1:22 Men om det att leva i köttet för mig innebär frukt i mitt arbete, så vet jag inte vilket jag skall välja. 23. Ty jag dras åt båda hållen. Jag längtar efter att få bryta upp och vara hos Kristus, vilket skulle vara mycket bättre. 24. Men att bli kvar i köttet är mer nödvändigt för er skull.

Jesus fortsätter i Johannesbrevet:

Joh. 15:19. Om ni vore av världen, skulle världen älska sitt eget. Men eftersom ni inte är av världen, utan jag har UTVALT er ur världen, därför hatar världen er.20 —”Har de förföljt mig, så skall de också förfölja er. Har de hållit mitt ord, så skall de också hålla ert”

Så Jesus UTVALDE sina lärljungar ur världen på det sätt att de skulle gå ut och evangelisera och bära frukt. De skulle alltså agera tvärt emot hur världen betedde sig, för ”världen” i det här sammanhanget ville inte veta av Jesus utan hatade honom.

Joh. 15:21 ”Men allt detta skall de göra mot er för mitt namns skull, därför att de inte känner honom som har sänt mig.22 Hade jag inte kommit och talat till dem, så hade de inte synd, men nu har de ingen ursäkt för sin synd.” 

Varje gång som någon hatar Gud så är det självklart emot Guds vilja, för han vill att vi alla ska älska honom och att ingen ska gå förlorad. Eftersom Jesus gjorde många gärningar bland människor och samtalat med dem så menar han att dessa är tillräckliga bevis för att kunna tro att han är den som han utgett sig för att vara och att därför älska och lyda honom. Men trots alla uppenbara tecken så kvarstår deras hat gentemot honom och de har då ingen ursäkt för sin synd.

Joh. 15:23. Den som hatar mig hatar också min Fader. 24. Hade jag inte gjort sådana gärningar bland dem som ingen annan har gjort, så hade de inte synd. Men nu har de sett dem och har hatat både mig och min Fader.

Jesus ansåg alltså att människorna åtminstone skulle tro honom för gärningarns skull

Joh. 15:11. Tro mig att jag är i Fadern och Fadern i mig. Om inte, så tro mig för själva gärningarnas skull

Joh. 20:29 Jesus sade till honom: ”Därför att du har sett mig, tror du. Saliga är de som tror, fastän de inte ser.”

Psalmerna 35:19 och  69:5 profeterar om en dag då människor ska hata sonen utan orsak, och detta menar Jesus fullbordades i honom. Att ha kännedom om profetior som slår in, och att känna till framtida händelser betyder inte att dessa händelser nödvändigtvis är förutbestämda med däremot handlar det om förhandskännedom. 

Joh. 15:25. Men detta har skett, för att det ordet skulle gå i fullbordan som står skrivet i deras lag: De har hatat mig utan orsak. 

Vinträdet

Johannes 15 inleds förresten med Jesus berömda analogi omvinträdet där han mycket tydligt visar att det är upp till oss att hålla oss kvar i vinträdet (honom själv) om vi vill hålla oss kvar i det livgivande trädet (frälsningen). 

Joh 15:1Jag är det sanna vinträdet, och min Fader är vingårdsmannen. Var och en gren i mig, som inte bär frukt den tar han bort, och var och en, som bär frukt, den rensar han, för att den skall bära mer frukt. 3. Redan nu är ni rena på grund av det ord som jag har talat till er. 4. Förbli i mig, och jag i er. Såsom grenen inte kan bära frukt av sig själv, om den inte förblir i vinträdet, så kan inte heller ni det, OM ni inte förblir i mig. 5. Jag är vinträdet, ni är grenarna. Den som förblir i mig, och jag i honom, han bär mycket frukt. Ty utan mig kan ni ingenting göra. 6. Den (IF anyone KJV) som inte förblir i mig kastas ut såsom en gren och förtorkas, och man samlar ihop dem och kastar dem i elden, och de brinner. 7. OM ni förblir i mig, och mina ord förblir i er, så kan ni be om vad ni vill, och ni skall få det. 8. Min Fader blir förhärligad genom att ni bär mycket frukt och blir mina lärjungar. 9. Såsom Fadern har älskat mig, så har jag också älskat er. Förbli i min kärlek. 10. OM ni håller mina bud, förblir ni i min kärlek, så som jag har hållit min Faders bud och förblir i hans kärlek. (SFB)

Jesus talar till sina frälsta lärljungar och det han säger gäller även oss. Jesus säger “redan nu är ni RENA” till lärljungarna, och han uppmanar dem att FÖRBLI i honom för de kan inte bära frukt om de inte gör det. Jesus varnar de utvalda apostlarna att OM de inte förblir i honom så kommer de att tas bort utav Fadern och de kastas ut och förtorkas, vilket visar att de åtminstone hade liv vid en tidigare tidpunkt för annars kan de inte förtorkas. De kastas sedan i elden där de brinner vilket är en klar bild av helvetet. Jesus säger “OM ni håller mina bud, så förblir ni i min kärlek” vilket är ett tydligt VILLKOR för hans kärlek och för det eviga livet. Risken finns att kristna inte håller buden och därmed mister sin plats i Livets träd. Vi kan få hjälp av den Helige Ande att leva ett heligt liv och bära mycket frukt men det är vårt ansvar att se till att hålla oss i vinträdet. Gud gör det sannerligen inte åt oss. Om det hade varit upp till GUD att se till att vi bär mycket frukt så hade han givetvis gjort detta med bravur och han hade sett till att vi ALDRIG misslyckades på den fronten. Men faktum är att inte alla kristna alltid visar god frukt utan lever kortare eller längre tid i synd, vilket visar på vår fria vilja och att vi inte alltid lever som Gud hade önskat att vi levt.

5 Mosebok 30:19 Jag tar i dag himmel och jord till vittne mot er att jag har förelagt dig liv och död, välsignelse och förbannelse. Välj då livet, för att du och dina efterkommande må leva

/NT-Text från Reformationsbibeln om inget annat angivits